Isac?

 
Sid?   

Gårdagens besök på universitetet blev uppskjutet till idag. Vi tog bussen dit och hälsade på alla goa klasskompisar. Isac var vaken och gjorde sitt bästa för att charma dem. Vi tog sedan bussen tillbaka till stan där Isac fick göra sin första shoppingrunda innan vi hälsade på pappa på jobbet. Nu sitter vi i soffan och myser framför Idol.

Gårdagens aktivitet blev istället för universitet ett besök hos Isacs gammelmormor. Vi tog bussen även denna gång. Lyckades komma iväg runt 16.30 och var inte direkt ensamna på bussen, men vi klarade oss bra. Vi blev kvar ett par timmar innan vi promenerade hem tillsammans med Daisan som spenderat dagen på Rud hos gammelmormor. Jag tycker det är häftigt hur Isac binder mig och min mormor samman på ett nytt sätt. Sättet att föda barn ändras liksom inte och det är intressant att höra hennes historier.

Imorgon blir Isac tre veckor och det är konstigt, nästan läskigt, hur fort man vänjer sig. Jag får en del frågor om hur det känns och om det är som jag hade föreställt mig. Men allt kommer så naturligt och jag är inte alls så osäker som jag trodde att jag skulle känna mig. Kanske finns det lite instinkter i en i alla fall. Och om det är som jag trodde? Jag hade på något sätt inga förväntningar på hur det skulle vara för jag kunde inte föreställa mig alls hur livet som mamma skulle vara. Men det är underbart. Ingen tvekan. Sen är det klart att det inte är lätt alla gånger och så sent som i natt rullade några tårar nerför kinden när Isac var hungrig och hade ont i magen och jag var jättetrött och visste inte vad jag skulle göra för att han skulle bli nöjd. Men mitt hjärta smälter när jag tittar på honom med sina stora nyfikna ögon som studerar omgivningen.

Vår goding. Vi älskar dig!  

I natt skämde Isac bort oss riktigt ordentligt. Han sov sex timmar i sträck, i sin egen säng dessutom! Det är nästan så att man blir orolig för att han sover för länge i stället...

Idag fick jag och Isac besök av två kompisar till mig. Isac blev bortskämd med fina kläder och jag med gott fika. Mums!! Därefter bar det av mot bebisträff! Sex av sju mammor från vår föräldragrupp träffades med våra små godingar. Det var små bebisar överallt i Ulrikas vardagsrum! Med ett spann på tre månader så var Isac minstingen. Men så fort dem växer! Och så söta alla var! 

Populärast bland småbarnsföräldrar just nu:

Ikeas småhanddukar! 30x30cm

Det är tydligen inte bara i vårt hus som dessa ligger i soffa, säng, golv, skötbord m.m. Oumbärliga helt enkelt!

I morgon står universitetet på schemat. Dags för Isac att möta mina klasskompisar! Nog vågar vi oss på att ta bussen dit ut oxå. Då slipper vi dessutom krångla med barnvagnen i bilen! :)

Nu vankas det Vänner på TV:n så jag och Isac ska lägga oss raklånga i soffan och vila! Ha det gott!

Då det var över tre år sedan sist var det väl på tiden att besöka tandläkaren. Isac följde med och smälte min tandläkares hjärta, så hon skällde inte såå mycket på mig för att jag hade slarvat med tandtråden. När jag blev nedsänkt i stolen och fick blicken upp i taket så föll den på en affisch som så lägligt satts upp i blickfånget. Bilden föreställde en hängmatta mellan två palmer på en perfekt strand vid havet. Fin tanke, för en kort sekund kunde jag låtsas att jag låg i den i stället för i en tandläkarstol. Får ta med mig den bilden nästa gång jag ska till tandläkaren för att för första gången få en lagning av en tand... Hua! Hon frågade mig om jag ville ha bedövning när tandläkaren ska borra i min tand och jag hade ingen aning. Frågade hur man brukar göra och hon svarade att det var olika. Alla har olika smärttröskel fortsatte hon. Hennes förslag var att börja utan och så får jag säga stopp om det gör för ont. 

Jag slipper i och för sig gärna de läskiga sprutorna i munnen och att vara halvt förlamad i ansiktet för en dag. Men hur ont gör det? Hur lång tid tar det? Jag har absolut ingen aning! Nån som vet? 

Något jag tycker är jobbigt hos tandläkaren är när de skrapar med någon slags metallgrej mot tänderna, det påminner mig om naglar mot en svart tavla, eller Scar i Lejonkungen när han drar sin klo mot en bergsvägg så det gnisslar så där hemskt. Detta för mig osökt vidare på en diskussion vi har haft uppe några gånger med olika folk. De tre värsta ljuden som människor vet är i följande ordning: Barnskrik, folk som spyr och på tredje plats naglar mot en svart tavla. Personligen måste jag säga att den tredje är värst. Jag ryser bara jag tänker på det och min kropp vrider sig som en mask nu när jag skriver om det. Och att höra folk som spyr... Det får mig att må illa bara av tanken på    det. Nej, nog föredrar jag barnskrik. Men att just barnskrik hamnar på topp har vi kommit fram till kan bero på att det är jobbigt på det sätt att man vill ingripa, man vill inte att barnet ska må dåligt. En slags naturlig instinkt. Och det kan jag i och för sig hålla med om. Nu skriker Isac väldigt sällan, men kanske just därför, när han väl gör det tycker jag att det är jättejobbigt för jag vet att det är något som inte är bra.

Källa:http://home.mweb.co.za/pa/pak04134/Scar.htm

Scars ena klo mot en bergsvägg?

Källa: mittlillabo.blogg.se/2008/november/

Ljudet av folk som spyr?

Eller lite barnskrik?

Vad väljer du?

Idag har Isac varit och vägt sig. Han fortsätter att lägga på sig och har växt hela tre centimterar på 16 dagar. Duktiga Isac. Han har växt såpass bra att vi kunde skippa nästa veckas kontroll och istället komma tillbaka om två veckor.

Idag är det exakt en månad kvar tills Isac och resten av familjen befinner sig på lite sydligare breddgrader. Teneriffa är målet och dit reser vi med min mamma och pappa, ena syster med sambo och storebror. Ska bli jättehärligt. Vi bokade flygbiljetter förra veckan efter att ha hittat billiga och bra biljetter hos Norweigan och dessutom direktflyg! Nice! Så nu måste vi fixa pass till Isac. Han fick sitt personnummer i fredags och i morgon ska jag ringa och boka tid eller vad man nu behöver göra för att få faderskapet fastställt. Sedan borde vi kunna fylla i uppgifterna för ansökan om pass.

Nej, nu börjar lillpojken vakna till liv så det är nog snart dags för lite mat. Sen blir det promenad som avslutas hos mormor och morfar för middag.

En helt underbar helg är till ända. Den har varit intensiv, ur en nybliven mammas synvinkel och Isac har fått varit med om en hel del äventyr. Besöket på Score gick helt okej, blev en hel del matningar men det hindrade inte mamma från att både få i sig mat för egen del och dessutom slänga iväg några bowlingklot. Det var en jätterolig kväll och härlig uppslutning så jag är verkligen glad över att vi kom iväg!

Mamma och Isac är redo för stan

Igår tog jag och Isac en promenad genom skogen till Tingvalla och kollade på bandy. Isac somnade gott i vagnen och sov matchen igenom. Bandyintresset verkar vara rätt så svalt än så länge för hans del ;) Dock fick hjulen till vagnen genomgå en rejäl tvätt när vi väl var hemma igen. Sunkigare läktare än Tingvallas får man leta efter. Förutom glasflaskor och annat skräp så låg det tjocka lager med fågelbajs och fjädrar på gången. Uuuurk! Första gången som jag är seriöst nära att skriva em insändare! 

  
Mysigt va? Inget annat än en massa fågelbajs...

Matchen då. VAIK vann medd 11-1 över norska Ready. Många snygga mål, men motståndet var som väntat ingen riktig värdemätare då norskorna endast spelar i en sjumanna-serie och därför inte riktigt hänger med när det blir stor plan.

När vagnen var ren och Isac likaså plus nymatad så bar det av mot Maxi där en rejäl storhandling väntade. Med en stor barnvagn, babysitter, jag, Andreas och massa matkassar så fyllde vi bilen rätt så bra på vägen hem.

Väl hemma väntade en välbehövlig vila för mig och Isac medan Andreas tog en löprunda. Innan jag hade hunnit ur soffan hade Andreas hunnit fixa middag och medan jag sedan matade Isac hann Andreas duka av, diska undan och hälla upp ett bad till Isac. Efter badet var det pappa och Isac-mys och vi hamnade i soffan alla tre lagom till filmen "Vid din sida", med Julia Roberts bland annat. Hade tårar i ögonen filmen igenom. En underbar film! Med morot- och gurkstavar, dipp, choklad och vår alldeles egna Isac så blev kvällen helt underbar. Som Andreas uttryckte sig; kan en söndagkväll verkligen vara så här bra?

Igår kväll kände jag mig verkligen lycklig och när jag tittade på min familj som låg och myste i soffan så kunde jag inte känna annat än kärlek. Livet är underbart helt enkelt.

Pappa och Isac

Bildkälla: http://marabou.se/sensation/

Underbart god choklad från Marabou. Vi prövade Caramel Crisp i går kväll. Det räcker med ett ord för att beskriva den. Mmmmmmm.

Isac har sovit nästan hela dagen. Jag tror han laddar för kvällen då han ska få träffa alla goa gamla sunnanåiter. Förhoppningsvis kommer han vara utvilad och go och glad! Men de två senaste kvällarna har han velat äta stup i kvarten på kvällarna, men han äter bara ett par minuter sen så vill han inte ha mer. Sen tar det ett litet tag så är han missnöjd och vill äta, men efter ett par minuter är inte det roligt igen. Prövar med napp, fungerar i ett par minuter, sen är inte den rolig, äta igen, o.s.v Så det blir mycket spännande att se hur vi klarar en middag ute. Det är just runt den tiden som det här fenomenet har inträffat de sista två kvällarna.

Efter att igårkväll ha småätit i omgångar somnade Isac tillslut på Andreas bröst och när han sedan vakande och vi gick och la oss åt Isac i 40 minuter! Sen sov han i 5,5 timmar, lyx! Då vaknade han och åt, vi bytte blöja, somnade om ganska snabbt och fick sova fem timmar till! Lyx igen! :)

Nu ska jag rota fram nåt att ha på mig... Nåt som döljer min allt anant än fasta mage, men samtidigt går att amma i om det så behövs. Hmmm. Har ungefär ett alternativ. Fast det har trots allt bara gått två veckor sedan min mage var megastor och den har faktiskt minskat snabbare än vad jag trodde och jag har redan tappat 12kg, så jag är rätt nöjd ändå. Har nästan bestämt Isacs outfit. Det är lite lättare. Allt klär en skönhet! :)

Första bussturen och första restaurangbesöket. Ringde mamma igår för att fråga hur man gör egentligen. Mamma, tar man med sig barnvagnen in? Hur gör jag om han blir hungrig? Har även ringt och försäkrat mig om att Ullebull dyker upp ikväll. Ulle har en dotter på 1,5 år, så hon får vara mitt mentala stöd ikväll! :) Ska bli jättekul att träffa alla, men det är lite pirrigt att första gången vara mamma bland folk liksom!

Nej, nu ska jag ge lillkillen lite mat. Lite dåligt samvete har jag just nu då min klasskompis Björn är nere i källaren och hjälper Andreas medan jag sitter här och bloggar... Men det tog mig bara 10 min, jag lovar! Du är bäst Björn! :)