Ja, så var klockan sen kväll och det är hög tid för mig att sova. Men ett litet kort inlägg ska jag allt hinna med. Det är lite sporadiskt med inlägg just nu och kommer nog att fortsätta så ett tag framöver. Man skulle väl kunna säga som så att bloggen har tagit lite semester. Så här dags på året har datorn helt enkelt inte högsta prioritet.

Idag har vi haft fullt upp med en massa fix. Men ett dopp i mormor och morfars pool hann vi med till Isacs stora förtjusning. Moster A var där och fick stora blöta pussar av Isac med sina numera fem(!) tänder som gärna vill vara lite delaktiga i pussarna.

Pusssssss moster. Två små  nya vita bissingar på väg neråt. Den femte har tittat fram nere till vänster. Godingen.

Eftersom det redan kommer vara torsdag när ni läser detta och jag inte vet när jag tittar in nästa gång så passar jag på att önska er en trevlig helg!

Nattinatti

Dagarna rullar på allt snabbare. Det kan ju tyckas att jag borde ha mer tid över när vi båda är hemma, men det blir snarare tvärtom. :) Har nu en dryg månad innan det är dags att åter ta universitet i besittning och den månaden lär gå fort...

Igår körde vi ombytta roller och jag fick ta på mig arbetskläder och använda släggan medan Andreas tog hand om Isac. Skönt att växla emellanåt. Och vad använde jag släggan till då? Jo, i vårt förråd hade vi, i samband med att vi bytte ut en del gamla avlopp, upptäckt att det tycktes vara en "extravägg" på en av väggarna. Mycket riktigt. En av väggarna hade en luftspalt och sedan var det uppmurat med tegelsten och på det putsat. Varför? Jo för att bygga in ett avloppsrör som gick ner i ena hörnet.

Men vi tyckte att de 15 cm som väggen utgjorde är bättre att utnyttja för att få ännu mer förvaring. Så därför fick jag svettas rejält och måtta ett antal slag med släggan. I och med att det var en luftspalt bakom var det bara att slå för glatta livet. Sedan fick Andreas städa! Bra deal.

Annars har vi fortsatt med bärplockandet. 5 liter jordgubbar, 3-4 kg röda vinbär hos grannen och nästan 9 kg blåbär. Och utöver det en hel del hallon från vår trädgård. Mums.

Isac trivs i bärstolen som vi har fått låna. Daisan föredrar att äta blåbär ur Isacs gammelfarmors hand istället för att leta upp bären själv. Mysiga eftermiddagar har vi haft i skogen tillsammans.

Nu ska jag lägga mig i sängen med "Hundraåringen" som jag har börjat läsa.

Nattinatti mina vänner

Jag har under dagen funderat på en passande statusuppdatering för facebook, men jag finner helt enkelt inga ord. Luften går ur mig fullständigt. Sjukt, galet, fruktansvärt. Hur sjutton fungerar man om man lugnt knallar runt på en ö, utger sig för att vara polis och sen bara dödar. Dödar, dödar, dödar. Inte bara en. Inte två eller fem. Utan mer än 80 personer. Segerrop och jubel och sen döda några till och så några till. Och sen ytterligare några till. Jag förstår inte. Jag förstår verligen inte. Helt absurt. Helt ofattbart. Helt jävla åt helvete är det.

Det är dagar som dessa som jag bara vill ta med mig min familj och mina närmaste till den djupaste hålan i skogen och aldrig mera komma ut. Glömma bort all ondska som finns i världen. 

Min störtsta bävan är hur världen ska se ut när Isac växer upp. Vad han ska behöva vara med om. Just i dag förstår jag inte hur mina föräldrar lät mig resa runt i Asien i tre månader. Just idag förstår jag inte hur jag någonsin ska kunna låta Isac åka någonstans eller ens lämna huset överhuvudtaget. 

Men jag vet att det går över, inte helt, men tillräckligt för att inse att det inte bara finns ondska i världen. Men också att ödet inte går att styra över. Och att livet är skört. Som en eld som vi aldrig kan veta när den kommer att släckas.

Men aldrig någonsin ska någon annan bestämma när lågan ska slockna. Aldrig någonsin ska någon kunna avgöra när ditt eller mitt liv inte längre ska levas. Aldrig. Aldrig, aldrig, aldrig.

Mitt hjärta och mina tankar är hos de drabbade.

Min ilska, min frustration och min avsky skickar jag till den skyldige och hoppas att min och alla er andras illvilja för denna massaker på något sätt når fram till honom och alla andra som tror att de har rätten att bestämma när våra liv inte längre är värda att levas. Hur kan någon någonsin tro det?

Jag förstår inte.

Vi fortsätter med hallontema. Milkshakes som smakade så gott så att vi slogs om att få upp det sista ur mixern med slickepott. 115 g hallon, 3 dl vaniljglass med krossad choklad, 2 msk mjölk. Mixa och njuuuuut.

1286 g hallon. Kvällens skörd. Mmm, vi fyller upp frysen så gott det går. I morgon har vi tänkt ge oss ut i skogen på blåbärsjakt. Och när jag skriver vi så menar jag äntligen hela familjen. Andreas har nu påbörjat sin semester som senare kommer att övergå i föräldraledighet. Det innebär att mina dagar här hemma är räknade. Kan inte riktigt förstå det och tänker inte skriva så mycket om det nu heller för nu ska jag bara njuta av att ha hela familjen samlad! :)

Vi har under kvällen skrivit en lista på saker vi tycker behöver göras här hemma den närmsta tiden. Vi har lärt oss att det är så vi fungerar. Båda har idéer, planer och mål, men ser vi inte till att sammanfoga dem och se till att de blir gemensamma så brukar det sällan sluta bra. Nog har renoveringen gett oss en del kunskap om oss själva. Så som denna. Kommunikation är helt klart A och O.

Jag minns såväl vår första vinter i huset. Vi blåste i stort sett ut hela övervåningen. Grannarna trodde nästan vi var bortresta för det var så mörkt och tomt i vårt hus. Vi bodde i ett litet rum i källaren med en mikro i hallen och ett kylskåp i tvättstugan. Vi hade bara två tallrikar och två par bestick framme för att det inte skulle bli disk som samlades på hög. Känns nästan lite overkligt nu, men så levde vi.

Hur som helst. Jag hade som vanligt fullt upp med bandyn den tiden på året och hade träning måndag till torsdag medan Andreas var hemma och slet i huset. Så kom då äntligen fredagkvällen. För mig som har hållit på med tre sporter samtidigt och alltid haft mycket träningar så var lediga kvällar då att betrakta som heliga. Jag minns att jag på gymnasiet kunde kolla i kalendern och se att det var 30(!) dagar till nästa vilodag. Inte helt optimalt och kanske inte särskilt konstigt att korsbandet i knät rök till slut. Men lediga kvällar har därför alltid varit förknippade med soffmys, kanske något gott att tugga på och gärna en film. Särskilt om det var fredag eller lördag.

Så när denna träningsfria fredag uppenbarade sig så såg jag fram emot soffmys med min älskling. Han å andra sidan, arbetsnarkomanen själv, såg ju möjligheten att få arbeta hela kvällen med huset tillsammans med mig. Perfekt tyckte han.

K R O C K . Innan vi förstod varandras olika behov och var medvetna om vad den andra behövde och lärde oss kompromissa så kunde det vara lite jobbigt. Men när vi lärde oss planera kvällen/dagen så att vi båda var överens om vad som skulle göras och hur länge vi skulle hålla på så blev allt så mycket enklare. Då kunde vi helt plötsligt få lite av båda världarna. Båda blev nöjda och glada. Kommunikation, mina vänner. Kommunikation.

Puss och godnatt från oss.  

Alldeles nyplockade, ljuvligt doftande hallon, banan, special-K och lite naturell yoghurt. Hej frukost. God morgon världen!  

Igår kväll var äntligen hela familjen samlad igen. Isacs pappa kom hem efter fyra dagar i Italien med sina föräldrar och bröder. De har tillsammans upplevt Cortina där brödernas farfar tog VM-guld i längdskidor 1927. Samme John Lindgren vann även den tredje upplagan av Vasaloppet. Så nog borde det finnas lite påbrå hos hans sonsonson, John Isac Lindgren. :)

Jag och Isac hade en trevlig kväll igår med girlsen från skolan. Alla med begynnelsebokstaven M. Lite småroligt ändå. Isac härjade som vanligt, men han var inte i närheten när jag på något sätt välte ner en tallrik med morotskaka och kladdkaka med blåbär- och hallonsås på. Den landade upp och ner. Och jag vågade knappt lyfta på tallriken för att se förödelsen. Lyckligtvis var mattan svart! Och hemska jag skrattade i flera minuter. Vad hände liksom?

Men Isac var inte sen att kladda han heller. Han hann med att doppa handen i bärsåsen i jakt efter en sked och även grabba tag i en bit morotskaka. Mmmmmmmm, konstaterade Isac. Gott. Det är verkligen full fart nu. Jag märker det mer när vi är någonstans. Här hemma vet jag lite mer när jag måste vara på vakt och när jag kan slappna av. Är man borta måste man vara på vakt heeela tiden. Blommor, dukar och allt som finns i greppvänlig nivå riskerar att dras ner.

Här hemma har han upptäckt hur man öppnar frysen. Lyckligtvis tycker han också om att stänga saker. Men det blir nog ett besök på IKEA för att köpa lite barnspärrar till vissa skåp, samt möblera om lite i skåpen.

Någon börjar lägga ihop ett plus ett. De höll på bra länge och jag fångade slutet på leken.

Ha en trevlig dag! 

Ja, det var vad vi gjorde den här helgen. Vi lämnade bort vår 9 månader gamla kille en hel helg. Två nätter och tre dagar. Och vet ni vad? Det gick hur bra som helst. Egentligen var jag inte orolig, inte förrän jag dumt nog googlade lite på det här med att lämna bort bebisar och som vanligt hamnade på en tråd på familjeliv där folk är fruktansvärt nitiska och allt är svart eller vitt. Och att lämna ens en natt innan barnet var ett år verkade näst intill oförsvarbart. Det skulle förstöra vår anknytning totalt.

Ajdå, Isac har fått sova kvar hos mormor och morfar ett flertal gånger när vi varit där och han har somnat gott i spjälsängen och sovit hela natten. Detta istället för att väcka honom, sätta honom i vagnen, gå hem och bära in honom och få honom att somna om. Isac har vaknat med ett stort leende alla gånger och glatt pussat mormor och morfar på morgonen och lika glatt pussat oss när vi sedan träffats.

På sådana här trådar verkar folk ha svårt att sätta sig in i andras situationer och är väldigt låsta vid deras egen åsikt. Det var en tjej som ville lämna bort sin son, som var i Isacs ålder, några nätter. Hon skrev att han var framåt och gick glatt till de flesta personer. Detta stämmer bra med Isac som hittills inte varit särskilt mammig eller pappig och verkar väldigt trygg. Än så länge är han inte särskilt blyg även om han kikar lite först på nya personer. Men vem gör inte det? :)

Hur som helst, killen i tråden hade precis som Isac mycket kontakt med de som skulle passa honom och hade inga problem att bli lämnad där och var inte ledsen när mamman eller pappan försvann. Trygg och glad med sina mor/farföräldrar helt enkelt. Vet ni vad hon fick för reaktion???

Jo, att barnet redan hade fått en otrygg anknytning. Att barnet betedde sig så var osunt. En bebis i den åldern ska uppenbarligen vara fruktansvärt mammig. Annars har den en otrygg anknytning. Då har man redan skapat en osäkerhet i relationen genom att bebisen inte kan lita på att föräldrarna finns där. Och nej, det var inte bara en, utan flera som var av den åsikten

Så med andra ord har vi redan förstört vår son. För han skriker inte när jag lämnar rummet. Han tycker det är jättekul att vara hos mormor och morfar och sover där utan att visa minsta tecken på att han är ledsen. Han kryper gärna fram till främlingar och undersöker dem. Men han återvänder också till oss när han behöver oss. Det har hänt ett flertal gånger att vi har fått spontana kommentarer om att Isac verkar så trygg i sig själv.

Otrygg anknytning? Kiss my ass.  

Hemma efter en underbar helg i Köpenhamn. Tänker för kvällen nöja mig med lite bilder och noteringar från de senaste dagarna.

Redo för Take That! Och ja, vi tillhörde den lyckliga skaran som hade biljett till fredagens konsert och fick därför se den magnifika showen. För er som missat; lördagens konsert blev inställd på grund av en magsjuk Robbie.   

Det här är vad jag har på mig när jag vill vara fin. Det här är det ENDA jag har att välja på när jag vill vara fin. Dags att fylla på garderoben?? 

Fina syster i en ännu finare(?) tröja! ;)

På den här bilden kan till och med jag se några gemensamma drag. Vi kanske är systrar trots allt!
 

Värt att notera:

• Det är inte alltid SJ:s fel. Konduktören lät, med rätta, aningen bitter när hon förklarade att anledningen till stoppet var att en resenär dragit i nödbromsen i en av vagnarna utan anledning.
• I Danmark måste bebisarna vara otroligt frusna då de flesta var nedbäddade under tjocka duntäcken och/eller med knäppta överdrag på vagnen. Jag gick i t-shirt i den härliga sommarvärmen.
• Jag är glad att vi inte satt några rader ner till vänster på konserten och därför slapp få ett helt glas öl kastat på oss från några roliga(?) personer högre upp.
• På vägen hem från konserten följde vi med strömmen bort från Parken i hopp om att såsmånigom hitta en buss. När vi efter att ha vandrat i regnet bra länge frågade vi en bredvid oss vart vi var på väg. Hon slog ut med armarna och svarade att hon inte hade en aning. En till som följde med strömmen.
• Jag har rejäl träningsvärk i vaderna. Varför? Jo, redan efter 50 meter i "finskorna" fick jag skavsår på båda hälarna som jag hade glömt att tejpa. Gick därför och krullade ihop tårna för att försöka minska kontakten mellan hälar och skor den timmen vi vandrade. Aj.
• Det kan aldrig bli för mycket ost. Trodde vi. Men efter middagen i Köpenhamn så får vi nog lov att ta tillbaka den åsikten. Jösses.
• Efter typ 20 år har jag och min syster insett att drys faktiskt betyder strössel. Vi har alltid trott att det var namnet för det oboyliknande pulvret som man kan få sin glass doppad i och blev därför duktigt förvånade när försäljaren upprepade gånger frågade vilken sort vi skulle ha och vi enformigt svarade drys.
• Andreas vill hemst gärna ha en vit pedalhink till relaxen. Jag hittade en fin inne på Magasin. Till den fanns en matchande toalettborste. Den kostade nästan 1300. Danska kronor. Jag brydde mig inte om att kolla priset på pedalhinken.
• Efter att ha klivit på tåget mot Malmö och det har börjat rulla blir Anna vit i ansiktet och konstaterar att vi sitter på FEL tåg. Vi var på stationen i god tid och beslutade att ta ett tidgare Öresundståg, vilket ska vara okej. Dock inte om den biljett man egentligen har köpt är en SJbiljett. Med tårar i ögonen förklarade vi vårt misstag för tågpersonalen och vi fick åka gratis till Malmo och slapp staffavgiften på 800 kronor var. TACK.

Nu ska jag se förlängningen i VM-finalen. Min sötaste som fått sin tredje tand under helgen ligger och sover sött. Min andra älskling är i Italien. Isac har med andra ord tillbringat hela helgen med mormor och morfar. Och som han har busat. Från morgon till kväll. Mormor och morfar har haft fullt upp och somnar nog gott ikväll. Men mer om det i morgon.

Nattinatti

Ja, då är vi äntligen på väg! Sitter just nu i Katrineholm och väntar på tåget som ska ta oss ner till Malmö, varifrån vi sedan tar tåget vidare till Köpenhamn. En revansch för den weekend jag och Anna missade i Berlin då vi blev blåsta på biljetterna. Det ska bli riktigt mysigt att få lite egentid med min kära syster. Lägg därtill två hotellnätter och konsert med bäste Robbie Williams och några fler och ni förstår att den här helgen kommer att bli kanon! Äggmackor, pannkakor, pastasallad och godis är dagens massäck. Så nej, hungriga behöver vi inte vara!Ha en riktigt härlig helg! Det ska vi ha!!