Gårdagens besök på universitetet blev uppskjutet till idag. Vi tog bussen dit och hälsade på alla goa klasskompisar. Isac var vaken och gjorde sitt bästa för att charma dem. Vi tog sedan bussen tillbaka till stan där Isac fick göra sin första shoppingrunda innan vi hälsade på pappa på jobbet. Nu sitter vi i soffan och myser framför Idol.

Gårdagens aktivitet blev istället för universitet ett besök hos Isacs gammelmormor. Vi tog bussen även denna gång. Lyckades komma iväg runt 16.30 och var inte direkt ensamna på bussen, men vi klarade oss bra. Vi blev kvar ett par timmar innan vi promenerade hem tillsammans med Daisan som spenderat dagen på Rud hos gammelmormor. Jag tycker det är häftigt hur Isac binder mig och min mormor samman på ett nytt sätt. Sättet att föda barn ändras liksom inte och det är intressant att höra hennes historier.

Imorgon blir Isac tre veckor och det är konstigt, nästan läskigt, hur fort man vänjer sig. Jag får en del frågor om hur det känns och om det är som jag hade föreställt mig. Men allt kommer så naturligt och jag är inte alls så osäker som jag trodde att jag skulle känna mig. Kanske finns det lite instinkter i en i alla fall. Och om det är som jag trodde? Jag hade på något sätt inga förväntningar på hur det skulle vara för jag kunde inte föreställa mig alls hur livet som mamma skulle vara. Men det är underbart. Ingen tvekan. Sen är det klart att det inte är lätt alla gånger och så sent som i natt rullade några tårar nerför kinden när Isac var hungrig och hade ont i magen och jag var jättetrött och visste inte vad jag skulle göra för att han skulle bli nöjd. Men mitt hjärta smälter när jag tittar på honom med sina stora nyfikna ögon som studerar omgivningen.

Vår goding. Vi älskar dig!  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  I Skutbergets milspår i becksvart mörker trevade vi fram tillsammans. Hand i hand. Och från och med då var det du och jag. Tio år senare händer det fortfarande att vi famlar i blindo, men vi gör det alltid tillsammans.   Tre månader efter vå...

Efter att ha gått in på min blogg här efter några månaders dvala inser jag att ni måste sitta där ute alldeles pirriga och fulla av förväntan över hur det egentligen gick med vår gräsmatta!? Jag ska inte låta er vänta längre.   Grä...

För dryga veckan sen fyllde Isac sju år. Det är svårt att inte dra till med klyschan om hur fort tiden går! SJU år!Han är tydligen stor nu och använder sig av uttryck som typ, liksom, asbra och coolt. Men den mjuka, omtänksamma killen finns kvar där ...

    Idag har vi haft en lycklig tjej som strålat ikapp med solen. Hon var så glad över att det var hennes födelsedag. Vi har firat med sång, frukost på sängen, strandhäng och glasstårta.   Molly är vår lilla pratkvarn. Hon är väldigt ve...

Det går framåt i trädgården och trädäck och gräsmatta känns inte alltför långt borta. Om jag får drömma lite, vilket jag gärna gör, så har vi både trädäck och gräsmatta inom två veckor. Men så vet jag också att saker sällan går som planerat. Som vi l...