Slänger in några bilder från vår helikoptertur i Gäddede. Tyvärr blev det inte så många timmar på fjället som vi hade tänkt på grund av dåligt flygväder, men några fiskar fick vi i alla fall. Och det viktigaste av allt. Min fisk var större än min lillebrors!!

Ivriga fiskare väntar på att få kliva ombord.

T V, Min farfars föräldrahem sett från helikoptern.  T H, Lillebror och Andreas sitter redo.

Fyra fiskare kastar sina sista kast innnan det är dags att flyga hem.

Och så även jag.

Jag o T i väntatn på helikoptern.

För en inte fullt så inbiten fiskare som jag blev det ganska lagom lång tid på fjället även om andra i sällskapet hade kunnat stå och kasta i säkert tio timmar till!

Sitter med lite tråkgöra, men ack så viktig sådan. Kopierar bilder från minneskort till dator och hårddisken och tömmer även min Iphone på bilder. Efter ganska precis ett år är den nästintill proppfull.

Gårdagen var en bra dag på många sätt. Snickaren var här och de elva plintarna är nu gjutna och ska få härda innan arbetet fortsätter nästa vecka. Besöket på BVC gick också bra och Isac är nu 72,5 cm lång och väger 9685 gram.

Plintarna är äntligen gjutna!  

Som ni trogna läsare vet så drömmer jag mycket och konstigt. Jag har tidigare berättat hur jag i en hel del drömmar upptäcker att jag har alldeles för lite kläder på mig. Det är så stressande och jag vill helst sjunka genom jorden. Det är ju inte direkt så att jag befinner mig ensam på mitt rum när jag upptäcker att jag glömt ta på mig ett antal kläder.

Något annat, som på något sätt är ännu konstigare och som återkommer i mina drömmar är att jag har hela munnen full med tuggummi. Detta händer oftast när jag ska prata med någon lite viktigare person. Och då menar jag inte tre-fyra hubbabubba utan snarare tre-fyra paket hubbabubba. Riktigt vältuggat, på gränsen till upplöst och helt hopplöst att få ut ur munnen.  Diskret försöker jag dra ut tuggummit ur munnen, för vem kan prata med tre-fyra paket hubbabubba i munnen? Men jag drar liksom ut näve efter näve efter näve och det tar aldrig slut! Jag drar och drar och drar, men jag har fortfarande hela munnen full av det söndertuggade tuggummit. Vart kommer allt tuggummi ifrån? Och varför, varför drömmer jag det?

Nu borde Isac snart vakna och då är det snart dags för lunch och sedan ytterligare en vända i blåbärsskogen för hela familjen plus moster A och gammelfarmor! Hej blåbär! Nu kommer vi!

En av dagarna passade vi på att styra kosan ner till min faster Karin som bor en bit utanför Umeå. Isac hade dagen innan fått hög feber och den var fortsatt hög även denna dag. Men en utflykt till Norrbyskär blev det då han trots febern var hyfsat pigg och på gott humör.

Andreas och Karin matar fåren.

Glupsk?

Och förresten. Farmor Solveig, jag såg att baggen viftade på svansen! :)

Isac fick den sötaste mössan av min händiga faster. Har ni sett nåt så gulligt!? En Cupcake-mössa! Mer av hennes verk kan ni hitta på hennes blogg här.

På bilden ovan kanske ni såg att Isac var rejält hängig. Vi misstänkte redan dagen innan att det kanske var tredagarsfebern som var på gång då inga andra symtom förutom hög feber fanns. Mycket riktigt. Tre dagar med hög feber som släppte natten till dag fyra och dagen efter började ersättas av röda prickar. Hade nog som mest prickar dag fem.

En suddig bild från min Iphone, men här får ni en liten glimt av de prickar som hör till tredagarsfebern.

Det sägs att de kan vara kinkiga under "prick-tiden" och det får jag nog hålla med om. Trodde liksom att när febern väl försvann så skulle han såsmåningom börja bli sig själv igen. Men det tog närmare en vecka efter det att febern dök upp innan han var sitt vanliga jag igen. En förstoppad mage i samband med prickarna hjälpte inte heller till.

Synd om Isac och taskig tajming. Det är inte så ofta Isac träffar sina farföräldrar så det var synd att han tajmande in sin värsta sjukdom hittills när vi väl var där. Nåväl, de fick i alla fall två dagar med hans solskenshumör! Och de kommer ganska snart ner hit och får träffa honom igen!

Resan upp till Lycksele gick bara bra. Ett längre lunchstopp i Gävle hos Andreas mormor och senare ett middagsstopp strax innan Sundsvall. Sista sträckan körde vi på kvällen efter Isacs läggningstid och i skymningen sägs ju älgarna röra på sig. Helt riktigt. Inte mindre än fem älgar passerade vi de sista timmarna på väg mot Lycksele. Som tur är så var det ingen som hoppade fram och överraskade oss utan de stod snällt vid sidan av vägen och tittade på oss.

Lite lek och bus efter middagen strax innan Sundsvall. Bergafjärdens camping, som bara ett par dygn senare fick besök av Isacs mormor och morfar som hade tittat ut samma stopp utan att veta att vi hade varit där. Samma mat beställde pappa och morfar också.  

Första dagen i Lycksele bjöd på ett strålande väder!! På eftermiddagen tog vi cyklarna till Ansia camping där vi badade och gungade och njöt av sommaren.

Bad vid Ansia camping i Lycksele. Riktigt härligt väder och klart vatten. Isac njöt som bara den. Plaskade och tjoade.

Vad är det som är på mina händer? Jag känner inte igen dem konstaterade Isac och blev ledsen. Pappa fick komma och hjälpa och skölja bort sanden.

Gung-gung!

Nej, nu ska jag ta och packa i ordning lite grejer. Ska faktiskt iväg och spela innebandy! Träningsmatch. U-laget mot A-laget. Ska bli såå kul! Fast lite nervös är jag allt. Även om det inte spelar någon som helst roll hur det går. Men det räcker med ordet match, oavsett sammanhang, för att fjärilarna ska börja fladdra och för att jag ska gå in lite i min egna bubbla. Tävlingsmänniska var det ja.

Hej så länge!

Precis som bloggen har jag och min familj haft semester. Två veckor har spenderats i norra Sverige. Underbart och jättemysigt. Men nu är det allt bra skönt att vara hemma. Och efter nästan 80 mil i bil idag så kan jag säga att Isac var ö v e r l y c k l i g när han fick härja fritt i sitt hus igen.

Bilder och upplevelser kommer att dyka upp allteftersom här på bloggen. Helikoptertur, tredagarsfeber, omvägar, bad, bakning och mycket annat.

Regnbåge vid Hällingsåfallet som var riktigt maffigt i år med mycket vatten.  

Trevlig helg!

Ja, så var klockan sen kväll och det är hög tid för mig att sova. Men ett litet kort inlägg ska jag allt hinna med. Det är lite sporadiskt med inlägg just nu och kommer nog att fortsätta så ett tag framöver. Man skulle väl kunna säga som så att bloggen har tagit lite semester. Så här dags på året har datorn helt enkelt inte högsta prioritet.

Idag har vi haft fullt upp med en massa fix. Men ett dopp i mormor och morfars pool hann vi med till Isacs stora förtjusning. Moster A var där och fick stora blöta pussar av Isac med sina numera fem(!) tänder som gärna vill vara lite delaktiga i pussarna.

Pusssssss moster. Två små  nya vita bissingar på väg neråt. Den femte har tittat fram nere till vänster. Godingen.

Eftersom det redan kommer vara torsdag när ni läser detta och jag inte vet när jag tittar in nästa gång så passar jag på att önska er en trevlig helg!

Nattinatti

Dagarna rullar på allt snabbare. Det kan ju tyckas att jag borde ha mer tid över när vi båda är hemma, men det blir snarare tvärtom. :) Har nu en dryg månad innan det är dags att åter ta universitet i besittning och den månaden lär gå fort...

Igår körde vi ombytta roller och jag fick ta på mig arbetskläder och använda släggan medan Andreas tog hand om Isac. Skönt att växla emellanåt. Och vad använde jag släggan till då? Jo, i vårt förråd hade vi, i samband med att vi bytte ut en del gamla avlopp, upptäckt att det tycktes vara en "extravägg" på en av väggarna. Mycket riktigt. En av väggarna hade en luftspalt och sedan var det uppmurat med tegelsten och på det putsat. Varför? Jo för att bygga in ett avloppsrör som gick ner i ena hörnet.

Men vi tyckte att de 15 cm som väggen utgjorde är bättre att utnyttja för att få ännu mer förvaring. Så därför fick jag svettas rejält och måtta ett antal slag med släggan. I och med att det var en luftspalt bakom var det bara att slå för glatta livet. Sedan fick Andreas städa! Bra deal.

Annars har vi fortsatt med bärplockandet. 5 liter jordgubbar, 3-4 kg röda vinbär hos grannen och nästan 9 kg blåbär. Och utöver det en hel del hallon från vår trädgård. Mums.

Isac trivs i bärstolen som vi har fått låna. Daisan föredrar att äta blåbär ur Isacs gammelfarmors hand istället för att leta upp bären själv. Mysiga eftermiddagar har vi haft i skogen tillsammans.

Nu ska jag lägga mig i sängen med "Hundraåringen" som jag har börjat läsa.

Nattinatti mina vänner

Vi fortsätter med hallontema. Milkshakes som smakade så gott så att vi slogs om att få upp det sista ur mixern med slickepott. 115 g hallon, 3 dl vaniljglass med krossad choklad, 2 msk mjölk. Mixa och njuuuuut.

1286 g hallon. Kvällens skörd. Mmm, vi fyller upp frysen så gott det går. I morgon har vi tänkt ge oss ut i skogen på blåbärsjakt. Och när jag skriver vi så menar jag äntligen hela familjen. Andreas har nu påbörjat sin semester som senare kommer att övergå i föräldraledighet. Det innebär att mina dagar här hemma är räknade. Kan inte riktigt förstå det och tänker inte skriva så mycket om det nu heller för nu ska jag bara njuta av att ha hela familjen samlad! :)

Vi har under kvällen skrivit en lista på saker vi tycker behöver göras här hemma den närmsta tiden. Vi har lärt oss att det är så vi fungerar. Båda har idéer, planer och mål, men ser vi inte till att sammanfoga dem och se till att de blir gemensamma så brukar det sällan sluta bra. Nog har renoveringen gett oss en del kunskap om oss själva. Så som denna. Kommunikation är helt klart A och O.

Jag minns såväl vår första vinter i huset. Vi blåste i stort sett ut hela övervåningen. Grannarna trodde nästan vi var bortresta för det var så mörkt och tomt i vårt hus. Vi bodde i ett litet rum i källaren med en mikro i hallen och ett kylskåp i tvättstugan. Vi hade bara två tallrikar och två par bestick framme för att det inte skulle bli disk som samlades på hög. Känns nästan lite overkligt nu, men så levde vi.

Hur som helst. Jag hade som vanligt fullt upp med bandyn den tiden på året och hade träning måndag till torsdag medan Andreas var hemma och slet i huset. Så kom då äntligen fredagkvällen. För mig som har hållit på med tre sporter samtidigt och alltid haft mycket träningar så var lediga kvällar då att betrakta som heliga. Jag minns att jag på gymnasiet kunde kolla i kalendern och se att det var 30(!) dagar till nästa vilodag. Inte helt optimalt och kanske inte särskilt konstigt att korsbandet i knät rök till slut. Men lediga kvällar har därför alltid varit förknippade med soffmys, kanske något gott att tugga på och gärna en film. Särskilt om det var fredag eller lördag.

Så när denna träningsfria fredag uppenbarade sig så såg jag fram emot soffmys med min älskling. Han å andra sidan, arbetsnarkomanen själv, såg ju möjligheten att få arbeta hela kvällen med huset tillsammans med mig. Perfekt tyckte han.

K R O C K . Innan vi förstod varandras olika behov och var medvetna om vad den andra behövde och lärde oss kompromissa så kunde det vara lite jobbigt. Men när vi lärde oss planera kvällen/dagen så att vi båda var överens om vad som skulle göras och hur länge vi skulle hålla på så blev allt så mycket enklare. Då kunde vi helt plötsligt få lite av båda världarna. Båda blev nöjda och glada. Kommunikation, mina vänner. Kommunikation.

Puss och godnatt från oss.