...vem har tagit min svamp???

Ja, det här med svampplockning känns nästan som lite av ett hån. Man springer runt i skogen och plockar lite här och lite där. Det är egentligen den roliga biten. Eller ja, äta är förstås rätt okej också. Men sen står man och rensar all svamp, nästan lika länge som man har varit i skogen. Nöjt lägger man den färdigrensade svampen i en kastrull för förvällning eller som i det här fallet på lakan för torkning. Wow, vad vi har varit duktiga tänker man! Några dagar senare är det inte fullt lika imponerande längre.

Ärligt talat. Någon måste ha varit där och tagit svamp! Jag drömde i morse att någon var inne i huset. Ni vet när man vaknar helt förlamad av rädsla och måste övertyga sig själv om att det bara var en dröm. Tror banne mig inte att det var en dröm. Någon bara måste ha varit nere i min tvättstuga och roffat åt sig nästan all svamp. Det är den enda rimliga förklaringen!

Dumma svamp. Bäst för dig att du smakar riktigt gott!

...tills jag får träffa mina pojkar!

Mina finaste!  <3

Nu är det verkligen ett riktigt "intresseklubben antecknar-inlägg". Not. Men jag kan inte låta bli att förundras lite grann över våra två rönnar. Hur kan det ena fortfarande vara så grönt när det andra snart har tappat alla sina löv?

Ja, så här hittade E sin cykel i Göteborg. Fastlåst med en annan cykel. Och nej, det var inte hennes lås. Efter några dagars efterforsknig visade det sig att det inte heller är ägaren till den andra cykeln som har låst i hop cyklarna. Nej, någon har helt enkelt tyckt att det var en rolig idé att låsa ihop två cyklar. Och egentligen är det ganska roligt! Så länge det inte drabbar en själv... Bästa E: Har ni fått bort låset?

Så var ytterligare en dag till ända och jag antar att ni efter det förra inlägget har förstått vad jag har gjort idag!? 10 liter svamp har plockats och rensats och ligger nu och torkar.

Bjuder på lite bilder från turen. Vovvsan var med och lufsade. Hon älskar skogen, men det sliter på hennes höfter att hoppa runt i riset och hon var ganska tagen efter turen idag... 13,5 år är vår sötaste Daisy.

TV: En liten bråkdel av alla trattisar som tittar upp ungefär överallt i skogen. TH: Daisan flyger fram i skogen. Som ung på nytt.

Finaste, finaste.

Mys och gos med lillhusse på fikapausen.

Insåg ganska fort att min torkning på köksbordet inte var optimal. Så nu har jag hängt svamparna på tork i tvättstugan i stället. Här får dem det lite luftigare. I bakgrunden ser ni dörren till tvättstugan som kom på plats för några veckor sedan.

En dag mindre kvar till lördag. Jag ska inte sticka under stol med att det är skönt att vara ensam. Jag tycker om att vara ensam ibland. Jag har absolut inga problem med att sitta hemma själv en fredag- eller lördagkväll till exempel, vilket jag vet bringar panik hos andra.

Men det är klart att jag saknar mina pojkar. Och att jag längtar som en tok tills de kommer hem. Jag får nästan lite tårar i ögonen när jag hör Isac i bakgrunden när jag pratar med Andreas. Men dagarna går inte snabbare för att jag längtar, så jag försöker passa på att njuta av ensamheten.

Men just nu flyger dagarna iväg och det finns massor att fixa och dona med så lördagen kommer nog vara här innan jag hinner blinka.

Sov gott mina vänner

NU:

När katten är borta dansar svamparna(?) på bordet.

STRAX:

Löptur med mina nya pjux!

SEN: Middag hos mamma och pappa!

Mina två älsklingar på tågstationen.

Ja,i fredags morse vinkade jag av mina två pojkar vid tågstationen. De tog tåget till Andreas bror där de stannade över natten för att flyga vidare upp till Isacs farmor och farfar i Lycksele. Och de kommer inte hem förrän på lördag!

Så nu är det alldeles öde här hemma. Inga snabba små Isac-fötter-händer-steg som springer runt här. Ingen som pratar och ingen som vill ha uppmärksamhet. Märkligt. Tomt och ensamt. Visst är det skönt med lite lugn och ro. Jag har eftermiddagsföreläsningar hela den här veckan så jag ska passa på att unna mig några sovmornar. Men för varje minut som går så saknar jag dem mer och mer!

Hoppas ni har det bra mina pojkar och att farmor och farfar tar god hand om er!

Jag är faktiskt lite stolt över mig själv. Jag är precis hemkommen från Göteborg och en sväng på universitetet och med mig hem har jag några shoppingkassar. Till mig! Enbart till mig. Vet inte när det hände sist. Varenda gång jag har varit på stan i jakt på kläder till mig själv så har det slutat med kläder till Isac och även till Andreas. Har inte tyckt att kläderna varit lika snygga på mig som på provdockorna!

Men efter en tur med J på stan så var det ändrat. Nya stövlar, linne, kofta, halsduk och två par leggings. Underbart. Helt underbart. Nu behöver jag inte bli blöt om fötterna när jag går ut i höstrusket!

Ny från topp till tå! Och jag kan lova - Jag kommer att bo i dessa underbara leggings från VILA. Lite tjockare och rejälare och en hög mudd i midjan som formar och fångar in min inte alltför tighta mage. Så sköna.

Ett par nya joggingskor för 700 istället för 1400 och ett par snygga(!) och jättesköna, vindtäta regnbyxor som andas för 200 istället för 700 fick jag också tag på när vi besökte XXL. Hur bra som helst!

Tack alla finai Göteborg som gjorde helgen så trevlig! Saknar er redan!

Nu är jag hemma i ett tomt hus. Mer om det ikväll för nu ska jag snart träna!

Stay tuned.