...vem har tagit min svamp???

Ja, det här med svampplockning känns nästan som lite av ett hån. Man springer runt i skogen och plockar lite här och lite där. Det är egentligen den roliga biten. Eller ja, äta är förstås rätt okej också. Men sen står man och rensar all svamp, nästan lika länge som man har varit i skogen. Nöjt lägger man den färdigrensade svampen i en kastrull för förvällning eller som i det här fallet på lakan för torkning. Wow, vad vi har varit duktiga tänker man! Några dagar senare är det inte fullt lika imponerande längre.

Ärligt talat. Någon måste ha varit där och tagit svamp! Jag drömde i morse att någon var inne i huset. Ni vet när man vaknar helt förlamad av rädsla och måste övertyga sig själv om att det bara var en dröm. Tror banne mig inte att det var en dröm. Någon bara måste ha varit nere i min tvättstuga och roffat åt sig nästan all svamp. Det är den enda rimliga förklaringen!

Dumma svamp. Bäst för dig att du smakar riktigt gott!

 

jensen

8 oktober 2011 10:44

Ingen som går i sömnen? :D o du har inte säkrat fast andreas, så att det inte ä han? :D:D

 

Malin

8 oktober 2011 10:55

Både Andreas och Isac befann sig på annan ort och har alibi. Så de är friskrivna... Jakten fortsätter!

 

AnnaMalin

8 oktober 2011 15:26

Haha det ser riktigt roligt ut när man ser före och efter! Hade också massa svamp här förra veckan och ja, de blir ju så SMÅ!

Jag ses gärna :-) Har inte hunnit prata med Johan än men ska ta det med han när han kommer hem ikväll. Jag tror torsdag kan passa bra för oss (tjuvkikade på hans schema, men vet inte om han har annat planerat än) :-) Jag uppdat dig!

MYS att killarna kommer hem idag! NJUUUT och ha det så kul på kalaset imorgon! Kramar

http://annamalinsrum.blogg.se

 

Soto

8 oktober 2011 20:02

Jeppsson... att plocka svamp är HELT VÄRDELÖST! Så mycket jobb för så oerhört lite. Nä det går bort.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  I Skutbergets milspår i becksvart mörker trevade vi fram tillsammans. Hand i hand. Och från och med då var det du och jag. Tio år senare händer det fortfarande att vi famlar i blindo, men vi gör det alltid tillsammans.   Tre månader efter vå...

Efter att ha gått in på min blogg här efter några månaders dvala inser jag att ni måste sitta där ute alldeles pirriga och fulla av förväntan över hur det egentligen gick med vår gräsmatta!? Jag ska inte låta er vänta längre.   Grä...

För dryga veckan sen fyllde Isac sju år. Det är svårt att inte dra till med klyschan om hur fort tiden går! SJU år!Han är tydligen stor nu och använder sig av uttryck som typ, liksom, asbra och coolt. Men den mjuka, omtänksamma killen finns kvar där ...

    Idag har vi haft en lycklig tjej som strålat ikapp med solen. Hon var så glad över att det var hennes födelsedag. Vi har firat med sång, frukost på sängen, strandhäng och glasstårta.   Molly är vår lilla pratkvarn. Hon är väldigt ve...

Det går framåt i trädgården och trädäck och gräsmatta känns inte alltför långt borta. Om jag får drömma lite, vilket jag gärna gör, så har vi både trädäck och gräsmatta inom två veckor. Men så vet jag också att saker sällan går som planerat. Som vi l...