mochamanda

Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Malin - 19 december 2015 22:33

Veckan närmar sig slutet och endast en dag återstår. Vi njuter allihopa och har haft en fantastisk tur med vädret. Så himla härligt.

ANNONS
Av Malin - 17 december 2015 20:55

No words needed.


 

[Bild]

ANNONS
Av Malin - 16 december 2015 00:34

Ja, så kan man lugnt beskriva hösten som har varit. Och det handlar inte om timmar. Jag har jagat minuter. Jag har lagt mig på kvällarna och funderat på hur jag ska kunna få mer tid nästkommande dag. Men jag hittar inte längre några minuter att plocka. Hösten har varit intensiv. Insamlingen och loppisen till förmån för flyktingarna, flytt, heltidsjobb och ibland mer därtill, lite bandy, planering av husbygge och våra tre små på det. Trött är bara förnamnet.

Därför, kan jag säga, att det ska bli såå härligt med fyra veckors ledighet. FYRA. Och jag inleder här och nu med en vecka på Gran Canaria. Och samtidigt som jag har det himla gött här med barnen och mina föräldrar är Andreas hemma och bevakar och bistår bygget. Ja, såklart. Av alla möjliga veckor lyckades vi givetvis tajma husleveransen med vår inbokade resa. Andreas fick därför bli kvar på hemmaplan för att måla lite brädor, ta hand om skräp och dokumentera bygget. Klockan sju i morse påbörjades monteringen och bara några timmar senare var ytterväggarna för nedre plan på plats. Så himla häftigt. Äntligen är vårt hus inte bara några streck på ett papper. Nu finns det faktiskt på riktigt!


Och samtidigt, sex timmars flygresa längre bort.

En riktigt härlig dag har vi haft och minen som Lovis hade hade när vi berättade att vi skulle vara här sex dagar till var obetalbar. Hon såg rätt nöjd ut. Älskade små. Vad ni är underbara.

Av Malin - 11 december 2015 22:36

Lovis har hunnit med att fylla tre år under hösten. Så himla rolig ålder. Hon pratar och pratar och pratar. Och hon uttrycker sig med precis hela kroppen. Hon talar tydligt om vad hon vill och inte vill och hon har en livlig fantasi. Hon hittar på diverse historier och kämpar med att förstå sig på begreppet tid. Hon pratar mycket om att när hon blir bebis ska hon göra si eller så. Hon har precis börjat inse att igår inte innefattar allt som har hänt tidigare i hennes liv.

Häromdagen sa hon: "När jag var två hade jag blöja. När jag är tre har jag trosor. När jag är fem ska jag ha kalsonger." Isac är såklart en stor idol och hon vill göra allt som Isac gör. Hon kan dock fastna i en egen värld och pyssla och greja med små figurer och annat smått. Vad som helst kan bli mamma, pappa, barn. Till och med påsklämmor.

Hon är go mot Molly och kramar henne ofta. Hon är förstående och blir inte särskilt upprörd när Molly förstör. Blir Molly ledsen brukar Lovis lämna till exempel dockan till Molly som de bråkade om för att göra Molly glad igen.

Hon är, som jag har skrivit tidigare, tuff men ändå känslig. Hon behöver tanka trygghet och närhet ibland, men däremellan kastar hon sig ut och testar nya saker. Pappa är sedan länge favoriten.

Hon äter rätt så bra, även om det ibland tar tjugo minuter innan hon har fått först tuggan i mun. Hon är inte jättemycket för sötsaker, men äter lite grann. Just idag åt hon morot istället för tårta. Hon slutade med blöjor för ett halvår sedan och det har gått hur bra som helst. Hon tycker om kläder. Får hon välja är det shorts och t-shirt som gäller. Blå är favortitfärgen. Hon tycker om att klä ut sig, gärna till prinsessa.

Precis som sin storebror får hon sällan utbrott. Hon är tålmodig och givmild och försöker hitta andra vägar kring problem som uppstår. När hon var iväg på en semestertripp med mormor och morfar satt hon och lekte själv med Playmobil. Isac och kusin E närmade sig och istället för att ilsket försvara sina leksaker pekade Lovis på TV:n och sa något i stil med: "Kolla en TV, ni kanske vill titta på den!?"

Du är så härlig. Så omtänksam och så givmild. Så full av kärlek och full av bus och tokigheter. Vår stora lilla tjej. Vi älskar dig.

Av Malin - 4 december 2015 00:00

Ett snabbt inhopp här på bloggen för att dokumentera dagens händelse. Gjutning av plattan. Check.

Så härligt att se att det händer något. Om mindre än två veckor kommer stommen och huset ska resas. Tänk att det där huset på pappret faktiskt ska bli ett riktigt hus!

Av Malin - 18 november 2015 22:11

Isac har hunnit med att fylla fem år. Så stor och klok. Så många härliga idéer och finurliga lösningar på allt. Det finns inga problem som inte kan lösas.

Han tycker mycket om att rita. Helst ritar han djur som han sedan klipper ut. Men han ritar även tåg, hotell, rymden och en hel del annat. Han är fortsatt glad i bokstäver och skriver gärna samt ljudar. Han är på god väg att knäcka läsandet och kan räkna till hundra.

Han har under hösten varit med på Knatteskutt där han har fått pröva på olika idrotter. Isac, som i förskolan ibland tycker det är jobbigt att ta plats i stora grupper, har haft så kul och deltagit med stort engagemang i de flesta aktiviteterna. Hinderbana, bollekar och lekar med spring var allra bäst! Det har varit så roligt att se honom springa runt och skratta.

Isac är tålmodig med sin minsta lillasyster och tycker om att leka och busa med henne. Med Lovis leker han såklart massor och lär henne så mycket han kan. Han är väldigt omhändertagande och är mån om att ingen glöms. Han är envis, men får sällan utbrott. Han har liksom aldrig varit särskilt utåtagerande. Han protesterar dock emellanåt och hotar med att han kommer att göra si eller så om han inte får göra det han vill. Vill han inte komma till oss när vi vill det så går han lika långsamt som en sengångare, enligt honom själv.

Isac är rätt så mammig och vill gärna ha mitt sällskap. Han tycker numera om att kramas och vill gärna ge en kram till kusiner och kompisar när det är dags att gå. Isac som tidigare har varit ganska blyg pratar numera med för honom okända människor.

Han äter bra och smakar på det mesta. Favoriten är dock hamburgare från Max. Han är gärna med och hjälper till i köket och hackar och skär både grönsaker och frukt.



Fina, underbara storebror. Ditt stora hjärta, din omhändertagande sida och ditt härliga skratt när du har riktigt roligt får mitt hjärta att smälta. Du förgyller våra liv. Varje dag.

Av Malin - 5 november 2015 22:45

Idag har alla våra timmar med papper och penna, alla våra galna och tokiga ideér, alla sena kvällar, otaliga diskussioner och googlande, idag har det betalat sig. Idag börjar del två av resan. Byggandet. Idag har Lantmäteriet mätt ut var huset ska stå och Kewab har börjat gräva. Det kommer gå fort och vi kommer att ha en gjuten platta i slutet av nästa vecka eller veckan därefter. Äntligen! Det ska bli så kul att få se vår dröm ta form på riktigt. Inte bara ett fantasihus på ett papper. Nu kör vi. Heja oss!

Av Malin - 24 oktober 2015 00:16

Det här är en kväll då jag kramar barnen extra hårt. Extra länge. Kärleken är sådär pulserande. Värkande. Så brutal. Rädslan för att förlora de jag håller av allra mest är nästan förlamande. Men det är ingenting. Det är ingenting mot vad många andra i Sverige känner just nu. För det som inträffade i Trollhättan i torsdags var inte riktat mot mig. Inte mot mina barn. För mina barn råkar ha ljus hy, blont hår och blåa ögon. De hade klarat sig. Jag behöver inte vara rädd.

Men det finns andra där skräcken nu letar sig in i ryggmärgen och jag ställer mig frågan: Har vi verkligen inte kommit längre än såhär? Har historian inte lärt oss någonting? Hur kan vi fortfarande, år 2015, döma människors värde efter ursprung och hudfärg? Jag förstår inte.

Det pratas om vi. Om oss. Om Sverige. Vi. En homogen liten klick på världskartan som absolut inte får beblandas med andra ursprung. Återigen, jag förstår inte. Jag ställer frågan igen. Har vi inte kommit längre?

Och de som flyr hit. De som har lämnat allt de har och korsat hav. De som har sett saker som ingen någonsin ska behöva se. Ska de behöva vara rädda? Ska de behöva komma hit och vara rädda för att deras barn ska bli mördade? Bomber ha bytts mot svärd och den nyfunna tryggheten är som bortblåst. Jag förstår inte.

Och jag förstår heller inte det här snacket om vi och dem. Hur kan vi inte se varandra som medmänniskor? Hur skulle vi kunna stänga våra gränser för att "vi" inte "klarar mer"? Det är väl klart att jag inser att det blir tufft för landet Sverige, att det krävs en uppoffring av oss om bor här, men att stänga gränser löser inga problem. Problemen flyttar bara runt och det enda vi bevisar är vår brist på medmänsklighet. Vår brist på att lyfta blicken utanför Sveriges gränser och se våra medmänniskor. Vår brist på att se dem som våra jämlikar.

Vi ska ta hand om dem på plats sägs det. Där har våra medmänniskor tydligen ett värde. Men så fort de kommer innanför Sveriges gränser så försvinner det värdet. Då kan vi ta deras liv med svärd och bränna ner deras chanser till tak över huvudet. Det är 2015. Har vi inte verkligen inte kommit längre än så här?

Presentation


Namn: Malin
Ålder: 29 år
Familj: Förlovad med Andreas, mamma till Isac född okt 2010, Lovis född okt 2012 och Molly född juli 2014.
Bor: I en villa i Karlstad.
Arbetar som: VVS-konstruktör på WSP.

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ mochamanda med Blogkeen
Följ mochamanda med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se