mochamanda

Senaste inläggen

Av Malin - Onsdag 19 juli 23:59

   

Idag har vi haft en lycklig tjej som strålat ikapp med solen. Hon var så glad över att det var hennes födelsedag. Vi har firat med sång, frukost på sängen, strandhäng och glasstårta.


Molly är vår lilla pratkvarn. Hon är väldigt verbal för sin ålder och kan redogöra och återberätta långa historier. Hon sjunger ofta och hittar gärna på egna sånger.

Hon är en riktig busunge med mycket humör. Hon har en surläpp som heter duga som kommer fram så fort något inte passar. Det går liksom inte att missa när hon är missnöjd över något. Det är inte bara surläppen, utan även hela kroppsspråket. Hon är mer dramatiskt och mer utåtagerande än sina syskon och är nog den i syskonskaran där viljan kommer fram tydligast. Hon är också den som är mest uträknande. Hon är väl medveten om hur det hon säger eller gör påverkar omgivningen, vilket hon inte är sen på att utnyttja.

Hon äter allt bättre. Hon smakar på ny mat, ibland till och med på eget initiativ. Dock så äter hon kanske inte jättemycket, men uppenbarligen så mycket som hon behöver. Mjölk är fortsatt favvodrycken och det skulle hon nog helst leva på om hon fick välja.

Hon är tuff och ganska orädd och vill kunna allt som sina syskon. Hon tycker om att dansa, hoppa och spela boll, fast allra helst om mamma håller i handen samtidigt. Hon leker gärna rollekar och kan förlora sig helt i en lek med dockor eller annat som ska föreställa människor och vardagsliv. Hon tar stor plats i leken och tycker om att styra, men kan även ta ett steg tillbaka när hon leker med andra, äldre barn. 

Hon är en fantastisk liten tjej som gärna showar och får andra att skratta. Hon är lite svårflörtad när det är nya människor, men när väl det släpper så pratar hon i ett.

Hon slutade med napp i vintras efter att ha slagit i munnen rejält och blöjorna försvann i våras. Hon är ingen bebis längre. Det är en så häftig ålder nu. Som ett litet gränsland mellan litet och stort barn. 




Stora, underbara, fantastiska Molly. Det är inte klokt hur mycket vi älskade dig. Du är en sån som lyser upp ett rum med din energi och ditt sätt att vara. Du är du. Låt ingen någonsin ändra på det.. 

[Bild]

[Bild]

ANNONS
Av Malin - Tisdag 23 maj 23:00

Det går framåt i trädgården och trädäck och gräsmatta känns inte alltför långt borta. Om jag får drömma lite, vilket jag gärna gör, så har vi både trädäck och gräsmatta inom två veckor. Men så vet jag också att saker sällan går som planerat. Som vi längtar dock.

Här kommer lite bilder från de senaste veckorna. Vi har planterat fyra träd. En blodbok och tre äppelträd. Vi har grävt och grävt och grävt dessa gropar, våndats över vilken jord vi ska ha. Grävt lite till. Bytt ut lite jord. Grävt lite större. Nu är vi klara. Nästan. Vi ska bara byta plats på två träd först. Jag menar, det är ju jag och Andreas vi pratar om här, då lämnas inget år slumpen.

Det är så kul att se det växa fram. Och tänk när marken är grön istället för brun!! Mvh längtar-halvt-ihjäl-sig

ANNONS
Av Malin - Måndag 8 maj 22:12

Jodå, den överbelamrade köksön stod kvar idag också. Så för att ge er en mer nyanserad bild av vår vardag än härliga, harmoniska utflykter så tog jag väl en bild.


 

Alltså. Varför hamnar allt, ALLT på köksön!? Och på diskbänken och golvet och överallt där det inte ska vara förstås också.


Och kan ni tro, så fort jag hade tagit den här bilden så fick jag såklart värsta städrycket. Tänk om jag kunde lägga upp en efterbild med ett rent kök!? För det vet ni va? Att hur bra en dag har varit mäts i hur mycket man har gjort. Helst ska en ju jobba mer än heltid, men ändå hämta barnen tidigt. Laga mat från grunden, ha ett perfekt hem och vara pigg och glad och trevlig för jämnan. Och sen få cred för det. Störtlöjligt och omöjligt jag vet. Men varsågoda, nedan kommer resultatet. Jag är megatrött idag och vill gärna ha en klapp på axeln för att jag tog mig igenom detta OCH bakade bröd (vabeftermiddag). Så jag struntar i att jag matar prestationssamhället med ännu mer prestationer och presenterar nedanstående bild.


 

Tadaa. Men helt seriöst. Det här skulle kunna vara en sån här bild där jag missar någon spegling och ni skulle se det totala kaoset som råder på alla andra ytor. Såg ni klädhögen på golvet under köksön på förra bilden? Den ligger nu under trappan istället. Fortfarande på golvet. Prylarna på köksön? Jodå, det mesta är städat, men den del hamnade på skänken under trappan. Men en städad köksö skänker mig ändå ett visst lugn. Och ja förresten. Fortfarande ingen bänskskiva. Men det kan vara så att vi har bestämt oss! :)


Och nu ska jag avsluta här och istället maila ut info om nästa klassfotbollsmatch. För ja, det är klart. Jag är ledare för klassfotbollen. Vad annat hade en kunnat vänta sig. Och ändå tänkte jag den här gången att jag ska i alla fall inte vara den som erbjuder mig först. Men så kom mailet att det saknades ledare och morgonen efter stod jag där med anmälningslapparna i handen och hör mig själv säga att jag fixar det. Ibland undrar jag hur det går till? Jag kan liksom inte låta bli. Men himla mysigt och kul ändå med klassfotbollen. Isac stod i mål första halvleken och tyckte att det var jättekul. Att spela ute var dock inte lika roligt och sista bytet vägrade han att spela. Och säger han nej så finns det liksom inget i världen som skulle få honom att kliva på planen. Men nu är det ny match på onsdag och han verkar taggad igen.


 

Tack och hej.




Av Malin - Söndag 7 maj 21:55

Sååå. Vårt bygge är som precis vilket annat bygge som helst. Vi projar samttidigt som vi bygger. Har ritat om trädgråden ett flertal gånger, men ändå när grävmaskinen är här kastar vi om alltihop. Igen. Jag ska förse er med lite bilder från trädgården framöver, men idag blir det annat. Idag får det bli bilder från gårdagens utflykt istället. Jag och syrran tog med oss kidsen och vandrade knappt två kilometer längs älven, genom skogen med de alldeles nyutspunna bladen och över strandängarnga till fågeltornet. Sån himla mysig tur. Och vädret. Behöver jag ens säga något?


                                 


Och för att tona ner allt det underbara, guldglittriga och fantastiska. Molly blev magsjuk på natten. Huset är kaos efter en helg med trädgårdsarbete och att-göra-listan växer sig allt längre. Hade jag bara orkat hade jag rest mig upp och tagit ett kort på den överbelamrade köksön som någon form av konstrast till bilderna ovan. Men efter att ha ritat trädgård halva natten till igår och vakat över sjuk snart-treåring natten till idag så är jag lite för trött för det. Den finns nog kvar imorgon.


Godnatt mina vänner



Av Malin - Tisdag 11 april 23:46

Jag borde sova. Det borde jag verkligen. Men medan jag inväntar resultatet från en sista körning för en beräkning så kan jag väl lika gärna hänga här.

Jag kan tro att ni alla ställer er frågan: Hur har det gått med flugfobin!? Jo, tack. Den lever i allra högsta grad vidare. Hysterin när Molly och Lovis insåg att det var en mygga i bilen (ja, myggor ingår liksom i kategorin) var inte att leka med. Bara att öppna bagageluckan och försöka jaga ut den lilla surrande varelsen. Till sommaren ska vi till härliga, men otroligt myggtäta Gäddede. Kbt kallas det va?

Detta påminner mig om när vi skulle tälta på en camping i närheten av Kolmården för några år sedan. Vi kommer fram sent på kvällen och ska upp med det stora tältet som vi hade lånat. Isac, drygt två och ett halvt år var vaken. Myggorna var lika enorma som de var många och Isac var väl inte jätteglad i dessa varelser - läs hysterisk (ja, mygg- och flugfobi verkar liksom vara en del av syskonskarans faser att ta sig igenom). Så med Isac klättrandes, klängandes och gråtandes på mig försökte vi resa megatältet samtidigt som monstermyggorna stack oss på kinder och händer och allt de kom åt. Men tältet kom upp tillslut och vi sov hur gott som helst!


   


Och nu ska jag sova precis lika gott. Nattinatti! 

Av Malin - Lördag 1 april 10:32

...Detta har jag gjort i slöjden.

Jag vet inte riktigt varför, men så fort Andreas försvinner från huset några dagar har jag en tendens att dra igång projekt här hemma. Så medan Andreas åker längdskidor i bara kallingarna i Österrrike (okej, kallingar och underställströja) så har jag tämjt gosedjuren. Köpte lite virke för sisådär 150kr på XLbygg och ett dygn senare sitter buren på väggen. Jag hittade en bild på en liknande bur för över ett år sedan och äntligen fick jag tummen ur. Nöjda barn. Nöjd mamma!



Trevlig helg på er!

Av Malin - Måndag 27 mars 21:25

Efter månader av stiltje här på bloggen så väcktes plötsligt en längtan till att skriva igen. Jag vet dock inte om vad. Vi får se var vi landar helt enkelt. Jag har under kvällen snubblat in på Resedagboken och hittat våra inlägg från Camp Asia 2008. Så himla roligt att läsa och minnas. Jag skrattar åt varenda inlägg och minns plötsligt allt så tydligt. Den resan alltså. Så kravlöst och så härligt på alla sätt och vis. Take me back.

   

       


Annars rullar vardagen på. Jag tänkte liksom i somras att jag skulle bjuda på bilder från nya huset, men först skulle vi bara bli klara. Ehh, ja, just det. Ni vet, jag tänker mig att bilderna jag lägger upp ska ha samma känsla som när ni öppnar ett inredningsmagasin. Stylat, matchande tavlor på väggen, en filt som medvetet ligger lite nonchalent slängd över fåtöljen, ett nybakat bröd i köket med ett par brödskivor uppskurna på skärbrädan. Jag menar, kommer det någonsin att hända? Och när ska jag få upp tavlor på väggen? Jag, eller just det, förlåt, VI har en vision om flera av rummen. Men tiden. Ja, det här med tiden. Ibland handlar det just bara om att få vardagen att rulla och då händer det liksom att en tavla på väggen inte känns lika prioriterat som att få fram mat på bordet. Och för dem som undrar: Nej, vi har fortfarande inte valt någon bänkskiva till vår köksö. Men vi funderar. Ibland. Och vi har bestämt oss. Flera gånger till och med har vi bestämt oss. Men så kommer vi inte till skott och vips har vi ändrat oss igen. Vi kan väl säga som så att vi värker fram beslutet. Snart så, mina vänner. Snart så.


Och mer då? Jo, just nu brottas vi tydligen med en flugfobi här hemma. Min syrra skrattade härodagen åt mina barns konstiga rädslor. Det var innan flugfobin (som alltså är helt seriös, men så dum att jag blir arg och försöker skälla bort rädslan. Fungerar sådär. Jag vet). Men samtliga mina barn har även varit rädda för människor utklädda till figurer. Vi fick fly från Bamseteatern på Kolmården för ett par år sedan då Lovis blev totalt hysterik. Isac fick gå över till en annan avdelning när de fick besök av någon utklädd varelse på förskolan (också ett antal år sedan) och Molly fick Andreas köra hem från Leo´s lekland eftersom hon var så fruktansvärt rädd för Leo. På riktigt. Alltså va? Fåglar har också varit totalt livsfarliga. Det är inte lätt alla gånger liksom.


Som tur var så var det ont om flugor när vi hängde på Museiparken igår efter barnens önskemål. Sol och värkänslor de´luxe. Vi var knappast ensamna, men hade det himlans mysigt ändå. Och det verkar som att störst och minst var de som fångades mest av kameran.

         


Och nu vaknar visst barnen en efter en däruppe. Troligtvis för att jag sa till Andreas att kvällens läggning var den smidigaste på typ hela året. Ungefär som att jag skanderade på jobbet att Andreas alltid åker dit när det handlar om feber och förkylningar, men inte jag (jag tar magsjukorna) för att två dagar senare ligga däckad i något influensaaktigt. Att jag aldrig lär mig!?


Time flies. Nu ska jag runda av och gå upp till min flugrädda dotter som inte vill vara ensam. Och för övrigt. Hur botar en ens en flugfobi!?


Nattiatti

Av Malin - 21 november 2016 07:37

Så fick vi tillslut lite tid, men framförallt kraft att ta tag i groventrén. Det är liksom svårt att begära av barnen att hänga upp sina kläder när det inte finns en endaste krok. Och inte var vi vuxna så mycket bättre heller. Förebilden såg därför ut såhär:


Att hitta ett matchande par skor kunde var en utmaning. Men en vecka senare har vi äntligen en funktionell och rymlig groventré:

Så. Himla. Skönt. Äntligen lite ordning och reda. High five till oss!

Presentation


Namn: Malin
Ålder: 29 år
Familj: Förlovad med Andreas, mamma till Isac född okt 2010, Lovis född okt 2012 och Molly född juli 2014.
Bor: I en villa i Karlstad.
Arbetar som: VVS-konstruktör på WSP.

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ mochamanda med Blogkeen
Följ mochamanda med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se