…sätter jag mig framför datorn och skriver detta inlägg. Inte för att jag är stolt. Utan för att jag är glad. Så glad att det nästan gör ont i magen.

Att en av förskolepersonalen är lite extra förtjust i Isac har vi inte kunnat undgå. När jag lämnade Isac idag tog hon genast honom i famnen och kramade honom medan han vinkade hejdå till mig- ”Gå nu mamma”. Hon berättade att Isac är avdelningens vitamininjektion. Att han alltid är go och glad. Att han springer runt till båda avdelningarnas personal när de är ute och leker och han vill något. Och på uppföljningssamtalet förra veckan sa en annan av personalen att han är så trygg i sig själv. Att han aldrig är ledsen.

Och nej, det är inte för att skryta jag skriver detta. Inte på något sätt. Det är liksom inte det det handlar om. Det är helt enkelt så att jag är så himla glad. Jag är glad för att han trivs så bra på sin förskola och att han har så bra personal. Jag är glad för att jag inte behöver bekymra mig det minsta när jag lämnar honom på dagarna om han har det bra eller inte. Jag är så glad för att han är trygg. Jag märker det på honom och jag förstår det när personalen pratar om honom.

Han är den viktigaste personen i mitt liv. Att han är glad och nöjd betyder allt.

Puss på dig goding. Om du visste hur älskad du är.

Just som jag äntligen fick tid att sätta mig här försvann det jag hade tänkt skriva från mitt huvud. Det kan med andra ord inte ha varit särskilt viktigt!?

Dagarna rullar på snabbt. Känns som jag har skrivit det förut? Och inte bara en gång... Men det är så det är. Kan inte tro att vi är halvvägs in i maj. Slutet närmar sig för den här terminen och jag längtar såå tills jag är klar. Läget är, tror det eller ej, under kontroll. Men det har varit en berg-och-dal-bana de sista veckorna och jag lär säkert hinna med några ytterligare svängar ner i dalen innan slutdatumet är här. Slutet av terminen skrev jag. Men det är faktiskt slutet av min utbildning. Snart kan jag titulera mig ingenjör! Längtar. Bara härda ut några veckor till.

Trevlig långhelg till er som har ledigt! Själv ska jag sitta och klappra på tangenterna medan Isac roar sig med mormor, morfarmor, moster och kusin på Väsemarten i morgon. That´s life. Men bara för några veckor till. Några veckor till.

...som värmer i hjärtat. Och att barn gör som vi gör. Underbara små varelser.

I kväll när jag och Isac duschade/badade steg Isac upp ur baljan. Han tryckte på schampoopumpen precis som mamma och började rufsa i håret precis som mamma. Han duttade på pumpen en gång till och skrubbade sig ren på magen. Sötast. Mammas älskling. 

Idag har jag funderat på om jag på något sätt har missat sommaren? Regn och rusk i solstan. Brrrr. Riktigt höstväder!

Vi har haft några riktigt härliga kvällar sista dagarna. I torsdags var vi bjudna till M, J och lilla L. Riktigt mysigt och en underbart god middag. Lyx en torsdagkväll. För härliga bilder; kika in här. På fredagen var vi bjudna till P, E och deras nyblivna ettåring T. Återigen blev vi bortskämda med riktigt god mat, som alltid när vi är där.

Och i lördags var det min tur att vara värd. Min gamla klass från utbildningen, alltså innan jag gjorde uppehåll för Isac var här och grillade. Det var så roligt att träffa alla och det kändes som igår. Vi satt och pratade och skrattade och tiden försvann i ett nafs. Jag trodde inte det var sant när klockan var kvart över ett och jag hade inte ens hunnit med att gäspa. Närmre tre var jag i säng. Men det var det värt. Tack alla inblandade!

Och idag införskaffade jag ett gäng vuxenpoäng. Mitt allra första föräldramöte! Lilla jag liksom. Men det var trevligt att träffa de andra föräldrarna och höra vad de tycker. Alla var dock rörande överens om att såväl förskolan som personalen är toppen. Vi är så nöjda. Och Isac också!

Och annars då? Jo, jag ska pröva på livet som ensamstående då Andreas i morgon flyger till New York med jobbet. En vecka utan vår pappa... Det kommer nog gå bra. Redan ikväll har jag dock fått utnyttja Isacs mormor då jag var iväg på föräldramötet. (Andreas är redan i Stockholm).

och äntligen har jag fått blommor i min låda. Isac tyckte att det var sådär kul att vara på Blomsterlandet i drygt två timmar medan mamma velade och funderade. Men det gick an. Och jag är nöjd!

Den röda blomman som jag föll som en fura för heter lampborste. Den är ännu mer fantastisk då den inte varit utsatt för regn och hård vind. Det gula längst ut liksom lyser. När jag gick runt med den i vagnen på Blomsterlandet var det många som frågade vad det var och var jag jag hade hittat den. Annars är det tre små tujor, ett antal stjärnögon och ett gäng silvernjurvindor som fått flytta hem till oss. Jag ska göra mitt bästa för att hålla dessa vid liv!!

Att fånga fyra stycken godingar på drygt 1,5 år är inte det lättaste.

I tisdags träffades vi några stycken ur föräldragruppen. Jättemysigt. Senast vi var just här så var våra små bara ett par månader och låg på en varsin filt. Stilla. Annat var det nu. Fulla av bus, men hur underbara som helst.

Igår fick Isac busa runt med gammelmormor medan vi grejade i trädgården. Den stora blomlådan framför uterummet är numera isolerad och jordfylld. Bara blommor som saknas! Andreas har snickrat ihop en stor pallkrage till lannet så nu är det snart dags att köra igång odlingen. Mina majsar växer och växer och jag ska försöka hinna med att omplantera dem idag. Men nu är det hög tid att jag tar tag i pluggandet efter diverse annat som har varit under morgonen.

Och äntligen har vi investerat i en ny grill. Detta firades givetvis med ett gott stycke entrecôte med goda tillbehör. Längtar järnet efter matlådan!

Ha en bra måndag!

...fredagsmyyyys!

Törs knappt skriva det, men jag är pigg och hungrig! Snälla, låt det förbli så!

Sitter hemma och pluggar, men får lite lätt panik av det fina vädret utanför. Det riktigt skriiiiiker på mig. Vetskapen om det ruggiga väder som är på ingång känns mindre spännande och jag vill passa på att vara ute. Men med tanke på hur lite plugg det blivit sista tiden så borde jag verkligen sitta där jag sitter. Och göra rätt saker förstås. Inte blogga. Inte läsa andras bloggar. Inte spela spindelharpan.

Men jag vill helt enkelt ut. Jag vill ut. Jag vill ut. Jag vill uuuuuuuuuut! Är less på att vara hemma. Är less på att sitta här i soffan. Release me. Inbillar mig på något vis att jag är den enda i hela Karlstad som sitter inne en sån här dag!? Jag ser människor i shorts och linne. Jag hör fiskmåsarna sjunga. Ja, sitter man instängd så låter till och med fiskmåsarna ljuvligt. Så är det faktiskt käre lillebror.

Min motivation har en tendens att minska kraftigt vid soligt väder. Det kanske inte har undgått någon efter detta inlägg?

Nåja, gjorde en positiv upptäckt i morse när jag kikade till mina små majsfrön. Jajjemen, i sommar ska det odlas majs. Jag stoppade ner tolv små majskorn i lördags och nu minsann händer det grejer.

Ser ni!? Det kommer faktiskt upp något litet grönt där! I morse såg jag tre. Nu kan jag skymta nio av tolv. Heja mina små majsar!