Dessa härliga bilder kom till efter att jag la ner Lovis på golvet varpå hennes storebror snabbt la sig bredvid. "Mysa" sa han. Om hjärtat smälte. Jag trodde inte att jag skulle hinna ta fram kameran innan ögonblicket var förbi. Men där hade jag fel. Det hann bli en hel serie med bilder och såväl mamma som pappa hann med att mysa med dem båda.

När det var dags för Isac att sova bad jag om en puss. "Lovis" sa Isac och gav istället henne två pussar. Mamma fick ingen. Men vad gör det? Älskade fina storebror och älskade underbara lillasyster.

Life is good.

Om några timmar blir vår finaste Lovis fyra dygn. Tänk vad snabbt livet kan förändras. Jag tyckte allt var bra innan. Nu är det ännu bättre. Nu är det helt fantastiskt. Isac verkar tycka om sin lillasyster och idag gav han henne till och med en puss. På något vis verkar han inte tycka att det är det minsta konstigt att hon är här hela tiden. <3

Vår lilla tjej vill vara nära, nära. Jag ska försöka njuta av den här tiden då hon sover på en mest hela tiden, för jag vet att jag om några månader kommer att sakna den. Precis som med Isac kretsar livet åter kring soffan med Iphone och TV som sällskap och amningskudde, filtar och handdukar som stöd, särskilt en dag som denna när det är ett fruktansvärt höstrusk utanför dörren. I morgon ser vädret bättre ut och vi lär ta åtminstone en promenad med Isac och pappa till någon lekpark.

Amningen har kommit igång bra även om Lovis njuter mer av den än mamma än så länge, men det rättar nog till sig snart. I övrigt mår jag oförskämt bra för att vara så kort tid efter förlossningen. Att jag slapp sy är en stor del i det hela. Inga skavande och obehagliga stygn. TACK. Vikt såhär några dagar efter förlossningen är 81 kg. 5 kg mindre än toppnoteringen än så länge med andra ord. Inte för att jag bryr mig just nu. Det är mest för att minnas.

Mamma och Isac tittar på Spöket Laban. Lovis sover. Lyx att ha två sånna godingar i famnen tycker mamma. <3

Sleeping beauty

Hej, här har ni mig.

Jag är lite småtokig i pyjamasar. Nej, knappast till mig själv. Men till Isac. Nu när han har blivit lite större är tvådelade pyjamasar de allra bästa. Så skönt att slippa alla dessa knappar. Dock är Isacs garderob ganska välutrustad vad gäller just pyjamas, men de flesta har dock knappar. Därför fick jag godkänt av hushållskassan att investera i en ny tvådelad pyjamas. Efter en del letande föll jag och Isac för piratpyjamasen. "Papagoja" sa Isac direkt han fick se den.

Vår älskade lille pirat!

Igår när Andreas skulle gå till jobbet skickade Isac återigen med honom sin mus från IKEA. "Pappa jobba, musen jobba" sa han för att sedan fortsätta med "Hejdå pappa, hejdå mus". Under dagen berättar han då och då att pappa och musen jobbar. Söt. Vi får väl hoppas att musen gör lite nytta på kontoret.

Och hur var sängen då? Jätteskön. Inga bortdomnade höfter här inte. Och kudden är helt fantastisk. Kommer bära med mig den överallt! :) Och när Isac kom in i natt kunde alla tre ligga och sova helt ostört. SKönt. Helt plötsligt känns det inte omöjligt om vi ibland måste vara fyra i sängen. Hej småbarnsfamilj! :)

Nu är det ännu en dag mindre tills vi får träffa Krabaten. Men jag har ännu inte fått några tecken på att hen vill komma ut och visa sig. Nåja, det händer när det händer. :)

Idag möttes jag av en lapp på förskolan som jag gärna hade sluppit se just nu med bara några dagar till BF. Just det, en lapp om magsjuka som tydligen har bitit tag i några av barnen på avdelningen. Nu var det knappast någon epidemi än och det handlade mer om diarrér än spyor. Men jag har ett ganska starkt minne av i våras när Isac kom hem med diarré. Han var inte särskilt påverkad och spydde aldrig. Men det gjorde jag. Om och om igen. Blev frisk, åt mat ett par dagar och så började det om för att göra ytterligare ett tredje besök innan jag blev helt frisk. Detta var väl runt vecka 15-16 i graviditeten om jag inte missminner mig alldeles. Så lite som jag vägde efter de två veckorna har jag nog inte vägt sen högstadiet.

Så, att det "bara" är diarrér är ingen tröst för mig! Jag överväger starkt att låta Isac vara hemma på måndag. Om inte annat lär det bli ett samtal till förskolan för att kolla läget och se om det verkar spridas innan jag skickar iväg honom. Tycker att jag får vara lite nojjig nu när jag är så nära en förlossning som man kan bli. Just kombinationen magsjuka/föda barn känns mindre spännande!

Annars har vi en lugn fredagkväll framför oss. Lite favorit i repris för Isacs del som även denna fredag tillbringar kvällen och natten hos mormor och morfar. Överlycklig kille som glatt packade sina snuttisar och böcker. Jag är trötter idag och tänker inte röra mig värst mycket från soffan förutom då Andreas serverar middagen han just nu står och lagar. Gottgott. Sedan blir det Gino till efterrätt. Färsk frukt med ett täcke av vit choklad som grillas i ugnen och serveras med glass. Har köpt färsk ananas som är så gott i denna efterrätt. Att det dessutom finns en myt om att färsk ananas kan sätta igång en förlossning gör inte saken sämre! :) Håll tummarna!

Bjuder avslutningsvis på ett par bilder strax innan läggning igår. Så här kan det se ut hos oss då.

Mamma-Isac-mys. Läsa bok är en populär aktivitet.

Även Daisan ligger och myser.

Trevlig helg till er alla! Nu vankas det middag!

I brist på passande regnkläder för den höggravida mamman blir det mycket inne dessa regniga dagar. Rastlösheten är stor som den är och därför fick det idag bli ett besök på Leklandet. Planen var att Isac skulle busa med moster och mamma med kusin E. Men den sistnämnda tyckte inte att det var kul när hennes mamma sprang runt och inte fanns i hennes närhet. Därför har Isac fått härja runt med sin tjocka mamma i såväl rutschkana som diverse hinderbanor. Jag får väl erkänna att jag har känt mig smidigare. Krypa genom spindelnät, klättra upp och ner och hit och dit och åka rutschkana är lite mer av en utmaning när man är gravid i vecka 40. Tycker därför att jag är välförtjänt av chokladkakan som ligger bredvid mig och en lugn kväll i soffan.

Kusinerna bus på leklandet.

Huset är städat, diverse ljus och brasan är tända. Mat är lagad och intagen. Nu tar jag kvällen.

Kram till er

I söndags hade vi släktkalas för vår då blivande tvååring. Det var en härligt solig höstdag och vi kunde duka upp i uterummet. Isac har väl inte riktigt fattat grejen med paket och tyckte att det räckte efter ett par stycken. :) Mer var han inte intresserad av att öppna.

Isac visar att han är sin mor upp i dagen och hugger genast in på en chokladbit! Nam.

Cake pops

Chokladstrutar fyllda med chokladkaka, hallon och mörk chokladganache.

Snyggaste gästerna. Kusin E matchade sin mamma.

Igår morse blev det självklart frukost på sängen, tända ljus och paket. Såsom en födelsedagsmorgon ska vara. Isac myste med välling i sängen medan kamerans blixtrar haglade. God morgon liksom! :)

Duplolego från farmor och farfar blev en klar favorit.

Idag har vår älskade unge fyllt två år. Tänk att han har funnits här så länge med oss. Att skriva att tiden går fort känns aningen uttjatat, men nog är det så. Den går i ett rasande tempo. Och likaså går utvecklingen. Det händer så mycket hela tiden och det är verkligen helt fantastisk att få följa hans utveckling.

Orden ramlar på plats ett efter ett och meningarna blir allt längre om än inte alltid tydbara. Han förstår så mycket och det märks att han liksom kan sätta ihop ett plus ett. Tänka lite längre och förstå vad en handling kan leda till. Han älskar att hjälpa till om man bara ger honom möjligheten och han har ett ordningssinne som visar sig på flera sätt. Han har stenkoll på var saker ska vara och han tycker att det är jätteroligt att städa (inte nedärvt från sin mamma således genen inte hoppade direkt från mormor).

Han trivs på dagis och bryr sig inte det minsta när jag lämnar honom utan börjar genast leka. Han äter bra och mycket för det mesta. Favoritmat just nu är risoni, gärna i form av krämig risoniotto. Sover? Somnar själv i sin säng efter sagoläsning och sång. Kommer oftast in till oss någon gång under natten. Han brukar sova middag ca två timmar efter lunch även fast det har varit lite si och så med det senaste tiden. Kanske håller på att ändras?

Han älskar Bamse och bilar och tycker om att härma djur. Att läsa böcker är också roligt.

Han är en go och glad kille som än så länge är medgörlig, även om han gärna vill göra saker på sitt sätt. Han är ett charmtroll som är älskad av så många vilka gör oss så glada. Han blir överlycklig när släktingar kommer på besök och han tar dem i fingret och talar om för dem vad dem ska göra. Rita, bygga, leka o.s.v Ajjemommo (gammelmormor), Mosse (moster), Momo (mormor), Morsa (morfar), Mobo (morbror), Miiia (kusin Emilia) Mooga (kusin Morgan) är några av hans favoriter. Och så Dejs (Daisy) så klart.

Älskade unge. Du är helt enkelt underbar och det finaste vi har. Vi älskar dig Isac.

Liten Isac sover sedan en halvtimme tillbaka i sängen. Han var på ett solstrålshumör när jag hämtade honom på dagis. Det kan ha berott på att vi mötte upp morbror A och Daisy vilket var ren lycka för Isac. Men ju längre eftermiddagen led desto mer gnäll och frustration från lillemans sida. En hand på pannan efterföljt av termometer i rumpan visade inte helt oväntat att han hade feber. Var länge sen sist. Han har varit väldigt förskonad från feber, även om förkylningar kommer med jämna mellanrum.

Med tanke på att han inte hade ätit någon lunch på dagis, hade feber och att jag starkt misstänkte att han inte skulle uppskatta Sjömansgrytan från Lina´s bestämde jag mig för att laga Isac-mat parallellt med sjömansgrytan.

Tyvärr snålade jag med storlek på kastrullen till Isacs risoni varpå vattnet ständigt hotade med att koka över trots att jag kokade på rekordlåg temperatur. Därför skyndade jag mig när jag tryckte in överbliven potatis i kylskåpet. Tjoff och plums. Där knuffade jag visst ut det öppnade gräddpaketet ut ur kylskåpet ner på govet i mitt försök att vara snabb. Fräs och bubbel. Där kokade vattnet över trots att jag var så snabb att grädden ramlade ut. Springa till spisen lyfta kastrullen och återigen banna mig själv för att ha valt den lilla kastrullen. Fast det var egentligen inte problemet. För lite vätska var anledningen. Vilket egentligen inte heller är sant när jag tänker efter. Beslutet att dubbla mängden pasta när det uppkokade vattnet var anpassat till en betydligt mindre mängd pasta var väl mindre smart såhär i efterhand. Hur kommer det sig att det blir så mycket bubbel när man kokar pasta med för lite vatten?

Hur som helst fick jag därför, precis som igår, ägna mig åt att städa golv. Härligt. Rinnande grädde längs den rostfria frysen var också kul. Behöver jag ens nämna att Isac inte var det minsta intresserad av att äta!?

En flaska välling och Bamse till vår lille sjukling fick det bli.

Annars har det faktiskt varit en väldigt bra dag. Av flera anledningar. En av anledningarna var att jag insisterade på att Andreas skulle ta den matlådan som fanns. Det gav mig möjlighet att köpa med en supergod Ceasarsallad från Klara´s på vägen hem från ett ärende i stan. Just ceasarsallad tycks ha blivit något av en craving såhär på slutet av graviditeten. En mer logisk förklaring kan också vara att krabaten fyller upp hela min mage och att just sallad inte känns lika mäktigt som annan mat. Samtidigt har jag ett fruktansvärt sug efter rödvinssås och typ oxfilé med potatisgratäng eller något liknande. Det har jag haft sedan jag såg Kockarnas kamp för ett par veckor sedan. Och när vi ändå är inne på saker jag är sugen på så skulle jag hemskt gärna hinna med ett besök på LLA för att heja på Färjestad innan krabaten tittar ut.

Ett restaurangbesök på någon fin restaurang med oxfilé och rödvinssås efterföljt av hockey alltså. Vem bjuder?

Nu? Nybyggarna på femman förhoppningsvis efterföljt av Grey´s så länge som Andreas inte kommer på att Dallas går samtidigt! ;)

Kram till er