mochamanda

Inlägg publicerade under kategorin Bilder på Isac

Av Malin - 31 juli 2012 15:34

Än är väl inte sommaren slut. Egentligen har den väl inte ens varit här än? Men en liten sammanfattning om vad jag har pysslat med senaste veckorna kommer här. Inte snyggaste upplägget på bildera idag tyvärr. Min dator är proppfull. Typ på bristningsgränsen varför tar allt en enorm tid. Att pussla med bilder är rätt tidsödande i vanliga fall, men med en seg dator och en hel hög med bilder så blir det helt enkelt för mycket tid. Isac lär vakna när som helst och då är lugnet slut här hemma! :)



För drygt två veckor sen gick Jubileumsmaran av stapeln i Stockholm. Bröderna Lindgren och pappa är redo på övre bilden. På nedre bilden beundrar Isac sin morfars medalj. Alla fyra genomförde loppet helt strålande. Andreas sprang 42 195 meter på 3 timmar och 22 minuter.


Ett besök hos Andreas ena bror blev det efter maran. Alla bröder med familj samlade och därav kusinkortet här där alla fem så snällt poserade bakom finaste Tassa.


Isac trivs bakom ratten. Hade det varit ljud till den här bilden hade det låtit vrrrrrrom från Isacs läppar.


Isac servar sin gammelmormor med godis.


Ett försök till att samla alla fyra på bild.




På väg upp mot Lycksele blev det ett härligt besök hos min faster K. Vi invaderade huset med tre småttingar som suttit still i bil hela dagen. Full fart kan man väl säga. Får, hundvalpar, god mat och inte mindre än tre sorters efterrätter. Ett stort tack!




Ett besök på Lycksele djurpark stod som vanligt på agendan. Jag blev som alltid nostalgisk när jag såg karusellen "äppelmasken", minne från barndomen och tog därför med mig Isac på hans första åktur.

Kusin O fick rida och ser rätt så nöjd ut. Lite klapp på getter med mera blev det också.







 

Bad i Umeälven. Inte särskilt varmt varken i luft eller vatten. Bättre var det att ligga i den uppvärmda pölen en bit in på stranden.


 

Jag och O bakade Cupcakes och chokladbollar. Namnam.


 

Småkusinerna bus. Som dessa har härjat ihop!






Lek och bus i lekparken.


Väl hemma var hallonen mogna. Eller "Hajjo" som Isac kallar dem.


Kusinhäng i dubbel bemärkelse.




 



Grillade musslor, nybakat tunnbröd med nyrökt öring, hallon-melon-basilikaspett, grillad kyckling, grillad fläskkarré, rostade rotfrukter, grillbröd, sallad med mynta och avokado och grillad halloumi. Jordgubbsflan med 200 g marabou schweizernöt. En helt vanlig knytis med Enarsson. Nästa gång behöver kanske inte alla ta med och göra det där lilla extra? :)


Vår lille solstråle lockar oss till skratt även när han är arg. Här snackar vi inte surläpp. Här snackar vi sur-face! Och är vi riktgit arga, ja då kan vi se ut såhär i flera minuter.


En liten bildbomb. Men bilder säger med än tusen ord sägs det. Nu ska jag ta tag i allt annat som finns att göra här hemma.


Ha det gott!

Av Malin - 27 juli 2012 00:26

Dygnsrytmen har försatts lite ur spel de sista två dygnen för lilleman. Igår kväll var han vaken nästan intill midnatt för att busa med kusiner som gjorde ett litet stopp på sin hemfärd hos oss. Men trots att han vaknade senare än vanligt i morse, så var det ändå uppenbart att det var på fel sida. När han inte ens vill ha välling, då vet man att det kan bli en lång dag. Och lite kinkigt har det allt varit, men inte så jättefarligt ändå.


Men när det var tid för läggning så var det dags igen. Ett vredesutbrott mot en stackars oskyldig vällingflaska, gråt, hysteriskt sprattlande. Helt omöjlig att nå fram till. Det går liksom inte att få kontakt. Så frustrerande! Försöker bära, men han kämpar så att han blir svettig för att ta sig ur min famn. Provar att distrahera, men det är lönlöst. Skriker att han får ge sig, men det enda det resulterar i är ett dålig samvete utan dess like. Det enda jag kan göra är att låta honom ligga och sprattla och gråta på golvet tills han slutligen lugnar sig.


Och egentligen vet jag att det är det enda som fungerar när han fastnar i ett sånt här utbrott. Det hjälper inte att trösta, det hjälper inte att vara nära. Det enda jag kan göra är att se på när han ursinnigt ligger på golvet pch sprattlar och slår omkring sig. I det här fallet för att han är så trött. Jag kan inte göra något och det gör mig så frustrerad att jag till slut skriker på honom. Pinsamt och helt fel. Jag vet. Men att jag inte kan trösta min egen son gör mig tokfrustrerad!


När han slutligen lugnat sig liggandes på mattan lyckades jag få ett par leenden innan han somnade på fläcken medan jag läste lite Tomtebobarnen för honom. Slagen hjälte? Helt klart. Jag längtar till imorgon när jag kan ge honom en stor kram!


Det är inte lätt att vara en trött tvååring alla gånger. Men det är inte lätt att vara en perfekt förälder dygnet runt heller. Det är så lätt att en blogg bara visar upp allt som är bra. Det perfekta livet. Men vem lever ett sådant? Så även om jag skäms för att jag skrek på min son när han som minst behövde det så skriver jag det. För jag vet att jag inte är ensam om att bli frustrerad ibland. Och jag vet att jag inte är perfekt. Så varför låtsas att jag är det här?

Av Malin - 7 juli 2012 21:37

Jag skulle ha varit i Långberget och huggit skog och tältat. Jag kunde ha varit i Göteborg på en hejdundrande 30-årsfest. Istället har jag varit hemma och och grillat pizza. Och som rubriken lyder; det var ingen hit.


Vi fick låna mina föräldrars oanvända pizzasten. Inviga och testa den så att säga. Det är alltså en stor rund stenskiva som man lägger på grillen. Men utan en rejäl pizzaspade är man rätt chanslös. Det insåg vi snabbt. Och två hungriga själar stod därför och skrek på varandra i frustration när pizzan ramlade isär mellan alla stekspadar och böner. Som tur var så hade vi även en pizza i ugnen.


Pizzan kom såsmåningom på stenen som en slags calzone.


Någon som gillar bränd botten?


När magarna såsmåningom var mätta gick Andreas ner med Isac i badet och jag tog hand om köket. Helt plötsligt började Robbie Williams ljuda ur högtalarna. Ett leende spred sig över mina läppar. Inte för musiken skull. Utan för omtanken från min sambo. Ja, nästan några tårar kom också. Hej hormoner. Hej gravid.


Jag tyckte inte att mitt humör växlade så mycket när jag var gravid med Isac. Men nu. Hua. Jag kan explodera för småsaker och har absolut inget tålamod. Stubinen är näst intill obefintlig. Jag är grymt impad av min sambo som 99 gånger av 100 klarar av att inte explodera tillbaka. Jag förstår inte hur han gör. Men jag beundrar honom. Och älskar honom. Massor.


Här är någon annan jag älskar. Här inviger han sin mammas hemgjorda leklera! Det räcker som stimulans i en knapp kvart. Sen hämtas skorna. Allas skor. Medan han upprepar ordet sko gång efter gång. Någon vill ut och leka. Hela tiden. Med mammas nyss nämnda obefintliga tålamod är dock utelek ett bra alternativ. Här inne går vi varandra på nerverna ibland och mamma och pappa ska vara med och leka precis hela tiden. Göra precis som sonen. Att vara ute är därför väldigt skönt.



Och att åka till Leklandet är också stimulerande kan jag lova. Tur att pappa var med och orkade springa med runt och hoppa och busa. Mammas energi tog slut rätt så snabbt. Men ett par turer i rutschkanan hanns dock med. Men efter att ha åkt den lite längre kanan och chockat en annan gravid kvinna som satt och väntade på sitt barn vid kanans ände beslöt vi oss för att endast Andreas skulle åka den kanan med Isac. Lite väl bra glid i mammas byxor gjorde att såväl mamma som Isac och krabaten i magen studsade över alla guppen på väg ner.


Nu har jag sjunkit ner i soffan och tittar på Exorcisten. E och L, om ni läser detta, vilka minnen! Länge sen nu, men det känns som igår.


Trevlig lördagkväll till er alla och tack för lunchen A och T!

Av Malin - 6 juli 2012 14:05

I onsdags firade vi Isacs pappa och min fästman som fyllde år. Tio vuxna och sju barn klämde vi in i uterummet. Kvällen var härligt sommarvarm och grillat stod på menyn. En riktigt trevlig och mysig kväll där vår uteplats utnyttjades flitigt.  


 

Cupcakes i tre varianter bjöds det på. Choklad-marängmuffins med hallongömma och hallonmarängfrosting. Kokosmuffins med vit choklad- och limefrosting. Jordgubbsmuffins med vit choklad- och fläderfrosting.


Ett par dagar innan kalaset var vi till Ängebäck och plockade jordgubbar. En mysig liten utflykt även om Isac kanske inte var riktigt lika impad som vi hade förväntat oss. Men en och annan jordgubbe slank ner längs vägen.

Isac lägger jordgubbar i hinken. Men att lyfta en hink full med jordgubbar är inte lätt. Trots grimaser och stånk och stön gick hinken knappt att rubba.

Av Malin - 29 juni 2012 23:24

Har förstått att det är en del av er läsare som har väntat på dessa bilder. Så ikväll struntade jag i disken och satte mig här vid datorn istället. :)


Jag tänker låta bilderna tala för sig själva. Vackert brudpar. Nästan i klass med tårtorna ni ser längst ner! ;)













Tack Anna och Tobbe för en fantastisk dag!

Puss

Av Malin - 25 juni 2012 21:50

Ja, det sägs att man brukar vilja "boa" när man är gravid. Göra i ordning hemmet för bebisen som är i antågande. Då krabaten såklart kommer att sova hos oss den närmsta tiden och det sedan är lite oklart hur vi gör med sovrummen så finns det inte så jättemycket att förbereda.


Men däremot går det ju att göra om i Isacs rum! Och det har jag längtat efter. Det är jut trots allt så att han ska bli storebro. han är ingen liten bebis längre. Så när skolan nu är slut, tårtbaket är över (bilder från bröllop och tårta kommer självklart snart) så kan jag inte stilla mig en dag ens en gång. IKEA hann knappt öppna förrän jag och Isac sprang in genom dörrarna. Idag fick vi med oss en juniorsäng hem. Och impulsiva jag kan inte vänta en sekund. Som ett litet barn vill jag att alltid att allt ska hända nu, nu, nu när jag väl har bestämt mig. Snabbt tömde jag hyllan i Isacs rum och det nystädade huset vart med ens i kaos.


Den stora expedithyllan släpade jag ut i hallen. Isac såg hur jag drog och slet i ena änden. Som den lilla hjälte han är gick han till andra änden och knuffade för kung och fosterland med ett "ooooufff". Med hjälp av pappa och en granne har hyllan nu flyttat ner i sovrummet i källaren. Finns en hel del som ska bäras ner till hyllan, men mina fogar säger att bära saker upp och nerför trappan kan vänta till i morgon. Att springa runt på IKEA och Maxi och skruva säng räcker gott och väl för att det ska kännas lite väl mycket i denna kropp. Har lite svårt att inse och acceptera de bergränsningar som graviditeten för med sig.


Och när hyllan med dess skrivbord nu försvann har jag helt plötsligt inget skötbord och ingen skötplats längre. Hmmm. Får fundera lite hur jag ska få till en bra lösning där. Men när krabaten kommer kan vi ändå inte ha skötbordet i Isacs rum då vi inte kan gå in där och byta blöjor mitt i natten så det hade behövt ändrats vilket som.


Under veckan har jag också tänkt investera i lite ny förvaring till Isac. Det blir IKEA återigen och serien Stuva. Gissa om jag blev glad när jag bläddrade i tidningen i morse och såg att de har 25% på just den serien närmsta två veckorna. Kunde inte kommit lägligare. Det tackar vi för.


Isac sover nu gott i sin nya säng och jag sitter i soffan och tittar på Wallander. Undrar förövrigt hur smart det är med tanke på att jag ska krypa ner i sängen ensam i kväll och kvällen efter det och ett antal kvällar efter det. Andreas är nämligen i Åre och förbereder sig inför Åre Extreme Challenge som går av stapeln på lördag.


 

En liten kille som är såå hjälpsam. Han ville väldigt gärna vara med och skruva både lite här och lite där. Otroligt nog försvann inte en endaste skruv! Att krypa/klättra genom hyllan när det var luft på båda sidorna var ju riktigt spännande. Aningen trångt. Men det gick!

Av Malin - 18 juni 2012 00:16

Idag har jag traskat runt i gummistövlar och njutit av livet. En bra dag helt enkelt. Och en bra helg. Bjuder på bilder från Isac som har varit på ett riktigt solskenshumör idag och ett antal bilder från baksidan där det växer lite här och där. Idag har jag dessutom planterat ut mina små majsar. Håll tummarna för att de klarar sig!


         



Av Malin - 18 maj 2012 09:08

…sätter jag mig framför datorn och skriver detta inlägg. Inte för att jag är stolt. Utan för att jag är glad. Så glad att det nästan gör ont i magen.


Att en av förskolepersonalen är lite extra förtjust i Isac har vi inte kunnat undgå. När jag lämnade Isac idag tog hon genast honom i famnen och kramade honom medan han vinkade hejdå till mig- ”Gå nu mamma”. Hon berättade att Isac är avdelningens vitamininjektion. Att han alltid är go och glad. Att han springer runt till båda avdelningarnas personal när de är ute och leker och han vill något. Och på uppföljningssamtalet förra veckan sa en annan av personalen att han är så trygg i sig själv. Att han aldrig är ledsen.


Och nej, det är inte för att skryta jag skriver detta. Inte på något sätt. Det är liksom inte det det handlar om. Det är helt enkelt så att jag är så himla glad. Jag är glad för att han trivs så bra på sin förskola och att han har så bra personal. Jag är glad för att jag inte behöver bekymra mig det minsta när jag lämnar honom på dagarna om han har det bra eller inte. Jag är så glad för att han är trygg. Jag märker det på honom och jag förstår det när personalen pratar om honom.


Han är den viktigaste personen i mitt liv. Att han är glad och nöjd betyder allt.

 

     

Puss på dig goding. Om du visste hur älskad du är.

Presentation


Namn: Malin
Ålder: 29 år
Familj: Förlovad med Andreas, mamma till Isac född okt 2010, Lovis född okt 2012 och Molly född juli 2014.
Bor: I en villa i Karlstad.
Arbetar som: VVS-konstruktör på WSP.

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS


Skapa flashcards