Så har även Lovis fyllt år (igår). Två år gammal blir vårt lilla troll. Fast frågar man henne så fyller hon fem.

Hon var inte många veckor gammal förrän jag började kalla henne för mitt lilla minimonster. Och det lever hon upp till än idag. På sitt sätt. Det är inte så att hon får värsta utbrotten eller så. Det är nog mer det att hennes uttryck blir rätt intensiva. Det är liksom ingen tvekan när hon vill något, blir arg över något eller blir ledsen. Det hörs och märks. Här hemma i alla fall. På förskolan biter hon ihop i likhet med sin storebror. Precis som deras mamma gjorde när hon var liten.

Lovis är, som många säger, redig. Hon kan och vill klara mycket själv och nåde dig om du försöker hjälpa till! Då kommer det där minimonstret fram. Så fort vi nämner ordet clementin börjar hon vifta med armarna och halvt om halvt skrika "Kan, jag kan, jag kan!!" Och nog lyckas hon både skala och dela clementinen själv. Sen om hon äter upp den är en annan sak. I somras lärde sig Isac att knäppa bältet i bilen själv. Lovis tyckte då såklart att hon också skulle klara det. Redan när ordet bil nämndes så började det viftas med armarna. En gång hade vi verkligen inte tid att låta henne pilla med bältet själv i fem minuter innan hon accepterade hjälp utan Andreas knäppte bältet direkt mot hennes vilja. Upprört och ilsket skrek och grät hon "jag kan, jag kan, jag kan!!" om och om igen i tio minuter tills hon däckade. Strax därefter var vår bilresa slut och vi lyfte henne över i vagnen där hon fick fortsätta sova. Efter en halvtimme vaknade hon med att ryck, satte igång att vifta med armarna och ropa "jag kan!"... Och om ni undrar hur många gånger man hinner säga "jag kan" under tiden man får tänderna borstade!? Ärligt talat så vet jag inte. Jag brukar tappa räkningen. Ja, som ni förstår så är det inge fel på viljan hos denna tjej. Jösses. Men så lär hon sig också saker då hon absolut ska klara allt själv, även om det emellanåt är frustrerande för såväl henne som för oss. 

Lovis är en tuff solstråle med mycket vilja och en himlans massa bus i blicken. Samtidigt har hon ett stort närhetsbehov och behöver tanka mycket närhet med mamma och pappa på såväl dagen som natten. Hon har ett leende som sträcker sig över hela ansiktet och hon är oemotståndlig när hon lägger huvudet på sned och fyller blicken med bus. Hon pratar massor och meningarna blir allt längre och ordförrådet allt större. Hon berättar saker med en enorm inlevelse och gestikulerar och har sig.

Isac är hennes stora idol och hon härmar allt. ALLT. Hon tar efter ord, uttryck, rörelser och beteenden. Lilla ekot som mormor brukar kalla henne. Men hon blir också allt tuffare mot honom och hon låter sig inte köras över. Hon busar gärna med Isac och kittlar honom och emellanåt kan hon även vara en riktig liten retsticka. Mot Molly är hon hur go som helst. Hon pussar och kramar och pratar med Molly. Och nappen vill hon gärna hjälpa till med. Lite för mycket... Men hon är mån om henne och tycker om att vara där hon är och gosa och prata med henne.

Till skillnad mot sin djurtokiga mor är Lovis inte särkilt förtjust i djur, i alla fall inte på nära håll. Vi jobbar på det. Hon är även känslig mot höga och okända ljud och kan tycka det är otäckt att vara ute om hon hör till exempel en maskin jobba några tomter bort. 

Hon är envis och tar inte ett nej för ett nej. Hon testar och utmanar och kan inte bara låta bli att t.ex stoppa in Mollys napp i sin mun, trots att hon såväl vet att hon inte får.Hon börjar få koll på siffror och har räknat från 1-14. Hon spexar och busar när hon får besök- springer fram och tillbaka, slänger sig på knä på golvet och snurrar runt, runt, runt. Hon har precis börjat säga sitt namn "Ovsi". Tidigare har hon kallat sig själv för "minna". Hon tycker om att leka med lego och även fisher price-gubbar. Dockor är också populära. Bilar där man kan öppna och stänga dörrar är också roliga. Senast hon var hos kusin E fyllde hon en polisbil med russin. Inte jättepopulärt hos moster. Hehe.

Älskade lilla solstråle och minimonster. Du är ett charmtroll utan dess like. Mitt hjärta smälter varje gång du lägger huvudet på sned med ett stort leende och busiga ögon. Du är vår lilla stjärna.