Vår lilla mini blir allt större. Hon närmar sig ett och ett halvt och det är full fart. Konstant. Hon klättrar och röjer vart hon än är. Och hon babblar. Som hon babblar. Hon är aldrig tyst. Det börjar även komma en del riktiga ord nu.

- Mamma
- Pappa
- "Ida" (Isac)
- "Ackack" (tacktack)
- "Agoo" (varsågod)
- "Bapp" (napp)
- "Dää" (där)
- "Opp" (hopp)

- "Dappa" (tappa)

- "Ussi" (russin) vilket för övrigt var hennes första ord.

Hon kan peka på oss i familjen när vi säger namnen och även på sin näsa och mage. Hon går och går och går, men helst drar hon med sig någon dit hon ska och då helst mamma. Hon är kramig och kommer gärna och kramas då och då. Hon tycker om att gunga och att åka rutschkana.

Hon äter sådär och är tyvärr ingen fruktoman som hennes syskon. Får hon smörgås äter hon bara pålägget. Korv är favorit, men också blodpudding och pannkaka. Hon skulle kunna leva på mjölk. Smoothie och välling går också hem. Och lite havregrynsgröt på morgnarna. Och när det kommer till choklad? Ja, då är hon mammas tjej. När man är tredje barnet så har man hunnit med att smaka på en och annan chokladbit vid ett och ett halvt års ålder.

Molly är bestämd, envis och har en vilja utan dess like. Ingen kan surna till så som Molly när hon inte får som hon vill. Det syns i hela hennes ansikte. Och när hon bli arg vill hon vara i fred. Då får vi inte ta upp henne. Men när hon är ledsen vill hon kramas. Hon är framåt, men tycker att det är lite läskigt med nya miljöer, som att sätta sig i kaninbåten på Liseberg och att kliva in i ett trångt flygplan. Då kravlar hon upp så långt hon kan i famnen och gråter och vill därifrån.

Hon tar efter sina syskon och deltar allt mer i deras lek. När vi leker en lek där Isac och Lovis ska ta sig till mig i form av olika djur gör Molly likadant, eller ja, försöker i alla fall. Hon härmar dem så gott det går i det mesta och tycker att det är så roligt när de leker med henne, på hennes villkor. Hon tycker även att det är kul med ramsor/sånger som Fader Abraham och Prästens lilla kråka.

Kläder är roligt och hon går ofta i sina syskons byråer och hämtar kläder som hon vill ta på sig. Skor brukar hamna ungefär överallt efter att Molly har varit framme. Likaså mössor.

Hon sover i regel bra om nätterna i sin säng. De nätter det strular och vi tar upp henne till oss är hopplösa. Hon snurrar, snurrar och snurrar och tycks aldrig komma riktigt till ro. På dagarna sover hon en gång i en till två timmar.

Hon kan bli rätt så fysisk och försöka knuffa undan de stora. Det gäller särskilt när de tar plats i mitt knä, för mamma vill Molly ha för sig själv. Och är de stora ivägen så knuffas det hej vilt från Mollts sida. Men hon delar också ut kramar till sina syskon, framför allt till Lovis.

Älskade lilla tokunge. Som du tar för dig av livet. Du är så rolig och härlig. Det är helt underbart att få följa dig genom stort och smått.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  I Skutbergets milspår i becksvart mörker trevade vi fram tillsammans. Hand i hand. Och från och med då var det du och jag. Tio år senare händer det fortfarande att vi famlar i blindo, men vi gör det alltid tillsammans.   Tre månader efter vå...

Efter att ha gått in på min blogg här efter några månaders dvala inser jag att ni måste sitta där ute alldeles pirriga och fulla av förväntan över hur det egentligen gick med vår gräsmatta!? Jag ska inte låta er vänta längre.   Grä...

För dryga veckan sen fyllde Isac sju år. Det är svårt att inte dra till med klyschan om hur fort tiden går! SJU år!Han är tydligen stor nu och använder sig av uttryck som typ, liksom, asbra och coolt. Men den mjuka, omtänksamma killen finns kvar där ...

    Idag har vi haft en lycklig tjej som strålat ikapp med solen. Hon var så glad över att det var hennes födelsedag. Vi har firat med sång, frukost på sängen, strandhäng och glasstårta.   Molly är vår lilla pratkvarn. Hon är väldigt ve...

Det går framåt i trädgården och trädäck och gräsmatta känns inte alltför långt borta. Om jag får drömma lite, vilket jag gärna gör, så har vi både trädäck och gräsmatta inom två veckor. Men så vet jag också att saker sällan går som planerat. Som vi l...