Man får vara glad för det lilla. En halvtimme fick jag av Lovis innan hon saknade mamma i sovrummet. Då var det bara att rycka ut sladden till datorn som nyss satts igång, borsta tänderna och dyka ner i sängen och agera napp. Nåja, jag hann plocka ur diskmaskinen och städa lite i alla fall.

Jag funderar på vilken bild ni läsare får av min dotter? En klängig surpuppa!? Men det är inte riktigt sant. Nog för att tårarna sprutar så fort hon inte får vara i famnen, men väl på plats i famnen är hon en liten goding. Om hon är utsövd. Och mätt. Hon är väldigt gosig av sig på ett sätt som aldrig Isac var. Hon liksom böjer bak huvudet tar tag i mitt ansikte och drar det till sig. Smakar lite på näsan. Ger en blöt puss. Hon ler busigt mot andra människor, men blir det för mycket borrar hon in ansiktet i mig ett tag innan hon tittar upp igen.

Något jag fascineras av är att hon blir så mycket rörligare för varje dag som går trots att hon inte tillbringar allt för mycket tid på golvet. Det är en kvart på morgonen som hon är nöjd på golvet och någon mer kvart senare under dagen. En hel del bärande ja. Jag trivs tyvärr inte med bärselen då jag snabbt får ont i axlarna av den. Det blir istället det klassiska skjuta-ut-höften-greppet. Vänster sida så att jag har höger hand fri. Ja, jag vet. Dumt grepp. Och ska man nu ändå envisas med det greppet så ska man åtminstone byta sida ibland. Hmm, påminn mig om ni ser mig.

Nu ska jag sova ikapp med mina barn.
Nattinatti

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  I Skutbergets milspår i becksvart mörker trevade vi fram tillsammans. Hand i hand. Och från och med då var det du och jag. Tio år senare händer det fortfarande att vi famlar i blindo, men vi gör det alltid tillsammans.   Tre månader efter vå...

Efter att ha gått in på min blogg här efter några månaders dvala inser jag att ni måste sitta där ute alldeles pirriga och fulla av förväntan över hur det egentligen gick med vår gräsmatta!? Jag ska inte låta er vänta längre.   Grä...

För dryga veckan sen fyllde Isac sju år. Det är svårt att inte dra till med klyschan om hur fort tiden går! SJU år!Han är tydligen stor nu och använder sig av uttryck som typ, liksom, asbra och coolt. Men den mjuka, omtänksamma killen finns kvar där ...

    Idag har vi haft en lycklig tjej som strålat ikapp med solen. Hon var så glad över att det var hennes födelsedag. Vi har firat med sång, frukost på sängen, strandhäng och glasstårta.   Molly är vår lilla pratkvarn. Hon är väldigt ve...

Det går framåt i trädgården och trädäck och gräsmatta känns inte alltför långt borta. Om jag får drömma lite, vilket jag gärna gör, så har vi både trädäck och gräsmatta inom två veckor. Men så vet jag också att saker sällan går som planerat. Som vi l...