Idag tog vi morgon tidigt. Klockan sex knallade Isac in hos oss. Pigg som en lärka till skillnad mot sin mamma och pappa. Och nog har jag varit lite extra trött idag vilket jag märker på mitt tålamod. Och ett stökigt hus har sänkt humöret ytterligare. Men allt vände när jag och Isac tog en tur till lekparken och träffade inte mindre än tre barn från Isacs avdelning. Att se dessa ungar springa runt och busa och skratta med varandra i det soliga vädret gör så gott för själen. Man kan inte annat än att stå där och le.

När vi kom hem från lekparken skippade vi matlagningen och tog färdiga matlådor. Tiden gick istället till välbehövlig städning. Leksaker överallt, kläder lite här och var, dammråttor och grus som samsas på golvet. Men framför allt just alla leksaker som hade hamnat precis överallt.

Och nu när huset är städat, sängen är renbäddad, Isac sover, jag är nyduschad, Kockarnas kamp efterföljt av Hela Sverige bakar är på TV:n och en chokladmousse är på kylning i kylskåpet, ja då känns det rätt bra faktiskt. Riktigt bra.

Så nu ska jag bara njuta innan jag stupar i säng.

 

Angelica

21 september 2012 16:17

Ja det känns på ett sätt ofattbart att man ska bli förälder och ta hand om en liten parvel, men också helt UNDERBART! Härlig känsla med sparkar och ja alltihop! Fast lite konstigt också på samma gång :0) Nu närmar det sig verkligen :0)

Vi har inte tagit reda på könet, så det blir en överraskning :0) Namnen tror vi att vi vet på både kille och tjej, men man får ju se när den lille kikar ut.
Det är inte helt enkelt, finns ju så mycket att välja mellan :0)
När allt har lugnat sig och det känns bra, skulle du ha lust att träffas och stri lite? Vi är ju båda hemma och är "lediga" ;0)
Kram

http://Www.angelicajonangen.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  I Skutbergets milspår i becksvart mörker trevade vi fram tillsammans. Hand i hand. Och från och med då var det du och jag. Tio år senare händer det fortfarande att vi famlar i blindo, men vi gör det alltid tillsammans.   Tre månader efter vå...

Efter att ha gått in på min blogg här efter några månaders dvala inser jag att ni måste sitta där ute alldeles pirriga och fulla av förväntan över hur det egentligen gick med vår gräsmatta!? Jag ska inte låta er vänta längre.   Grä...

För dryga veckan sen fyllde Isac sju år. Det är svårt att inte dra till med klyschan om hur fort tiden går! SJU år!Han är tydligen stor nu och använder sig av uttryck som typ, liksom, asbra och coolt. Men den mjuka, omtänksamma killen finns kvar där ...

    Idag har vi haft en lycklig tjej som strålat ikapp med solen. Hon var så glad över att det var hennes födelsedag. Vi har firat med sång, frukost på sängen, strandhäng och glasstårta.   Molly är vår lilla pratkvarn. Hon är väldigt ve...

Det går framåt i trädgården och trädäck och gräsmatta känns inte alltför långt borta. Om jag får drömma lite, vilket jag gärna gör, så har vi både trädäck och gräsmatta inom två veckor. Men så vet jag också att saker sällan går som planerat. Som vi l...