mochamanda

Direktlänk till inlägg 9 oktober 2012

Det här med att sova

Av Malin - 9 oktober 2012 21:41

Jag har redan redogjort lite grann hur en natt kan se ut och här kommer två exempel till.


För några kvällar sedan gick vi och la oss runt halvtio. Jag prövade att bulla upp med kuddar enligt gravidböckernas alla regler. En kudde under magen, en bakom ryggen och en mellan knäna. Ja, och så en under huvudet då såklart. Jag fann det faktiskt skönt, om än lite halvtrassligt när jag skulle vända på mig. Jag somnade gott och när jag vaknade ett tag senare var jag säker på att jag hade sovit mååånga timmar. Men klockan var inte ens tolv, men kissnödig var jag. Upp på toa och somnade om förvånansvärt snabbt efter att ha tillrättalagt alla kuddar. Vaknar igen och tänker att nu är nog klocka tre-fyra! Men icke. Endast timmen har gått sedan förra toabesöket och nu är det alltså dags igen.


Jag hinner precis somna om när Isac tassar in i sovrummet. Jag slänger ner alla extrakuddar, lyfter upp Isac och lägger mig längst ut på kanten för att ge plats åt mina pojkar. Andreas har feber och jag vill därför inte att Isac ska störa honom. Isac snurrar, knuffar, sparkar, bökar. Jag vänder mig från sida till sida på kanten då höfterna börjar värka när jag ligger på en sida för länge. Tiden går, men jag kan inte somna om.


När jag åter ligger med ansiktet in mot sängen börjar Isac knuffa bort mig med sina händer i mitt ansikte. Då får jag nog och förklarar sakligt för Isac att "om du tycker att det är så trångt hos mamma och pappa så att du måste knuffas så är det bättre att du lägger dig i din säng". Knappast ett resonemang en tvååring hänger med på mitt i natten. Men jag lyfter upp honom och redan då möts jag av ett "nejnejnejnejnej". Bär in honom till sängen och försoker lägga oss båda där. "Nejnejnejnejnej" fortsätter och en brottningsmatch påbörjas.


Jag inser dock snabbt att det är totalt meningslöst att ta fighten då vi ändå inte kommer att fortsätta kommande nätter. Det är liksom för tätt inpå Krabatens ankomst för att genomföra sånna föråndringar nu. Släpper därför taget om Isac och utbrister ilsket: "Jamen, gör vad du vill då. Jag lägger mig väl på golvet i hallen eller nåt!". Isac springer genast in i vårt sovrum och jag slänger upp honom i sängen, går in till badrummet, kissar och avslutar med att smälla handflatan i väggen.


Går med tårarna rinnandes in i sovrummet. Gråter av trötthet, frustration och besvikelse över hur jag hanterat situationen. Andreas lugnar mig och jag lägger mig åter längst ut på sängkanten. När Andreas frågar om jag får plats svarar jag övertygat "jadå", trots att jag snarare nynnar "En elefant balanserade på en liten, liten spindeltråd" i mitt huvud. En spark från Isac och den högravida elefanten skulle kunna ramla ner från sängkanten. Typ.


Isac är fortfarande orolig och jag läser därför hela sagan om Tomtebobarnen som sedan länge finns inpräntad i mitt huvud. När jag är färdig sover båda mina pojkar. Höften värker och en hunger börjar göra sig hörd, men jag törs inte röra mig med risk för att väcka snurraren som ligger tätt intill mig. Mellan honom och Andreas finns en dryg decimeters lucka. Men för all del, här ligger jag och balanserar på en sängkant. Mitt eget fel är det dessutom. Behöver jag ens nämna att jag sov sådär resten av den natten!?


Natten därefter kommer Isac in i vårt rum runt ett-tiden. men istället för att komma fram till mig vid sängen lägger han sig ner på alla fyra på golvet och ålar/kryper/krälar frustrerat runt på golvet. "Jag-är-inte-vaken-vet-inte-vad-jag-vill-humör" Jag försöker lyfta upp honom men möts av "nejnejnej" och maskbeteende som nästan gör att jag tappar honom. Sätter mig i sängen och låter honom va ett tag.


Gör ett nytt försök och får i alla fall upp honom. Går ut i vardagsrummet för att komma bort från sovrummen och visa att jag inte tänker lägga honom i någon säng. Hemska tanke liksom... Bär runt honom ett tag tills han är lugn och mitt vänsterben håller på att domna bort, vilket det ofta gör när jag bär (gravid som inte-gravid). Sitter i soffan och sjunger ett tag innan vi åter går in i sovrummet. Sätter mig på sängkanten men lägger inte ner honom då jag märker att han spänner emot. Sitter och sjunger med honom i knät tills han självmant kryper ur famnen och tar sin ´"Tottis" (snuttis) och kryper ner brevid Andreas och somnar.


Jag som då får rätt så gott om plats får istället dåligt samvete när jag hör att Isac vrider och vänder på sig bredvid Andreas som fortfarande är lite hängig och jag har därför svårt att somna om. Varför inte bara njuta av att ha lite utrymme och mjukare underlag än vad som erbjuds när jag ligger och balanserar på kanten!? Nej, istället ligger jag och tänker på stackars Andreas som har snurraren tätt intill sig...


Ja, lite hopplös är jag ändå. Men gissa om jag längtar efter vår nya säng!!!? Får se om den hinner anlända innan Krabaten dock.


Nu är klockan mycket och jag ska göra mig redo för ytterligare en natt. Fram med massa kuddar och hoppas att Isac sover lääänge i sin säng. Gärna hela natten. Det händer ju faktiskt ibland! Håll tummarna!


Nattinatti


 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Malin - 5 december 2017 12:44

  I Skutbergets milspår i becksvart mörker trevade vi fram tillsammans. Hand i hand. Och från och med då var det du och jag. Tio år senare händer det fortfarande att vi famlar i blindo, men vi gör det alltid tillsammans.   Tre månader efter vå...

Av Malin - 18 oktober 2017 22:02

Efter att ha gått in på min blogg här efter några månaders dvala inser jag att ni måste sitta där ute alldeles pirriga och fulla av förväntan över hur det egentligen gick med vår gräsmatta!? Jag ska inte låta er vänta längre.   Grä...

Av Malin - 18 oktober 2017 21:08

För dryga veckan sen fyllde Isac sju år. Det är svårt att inte dra till med klyschan om hur fort tiden går! SJU år!Han är tydligen stor nu och använder sig av uttryck som typ, liksom, asbra och coolt. Men den mjuka, omtänksamma killen finns kvar där ...

Av Malin - 19 juli 2017 23:59

    Idag har vi haft en lycklig tjej som strålat ikapp med solen. Hon var så glad över att det var hennes födelsedag. Vi har firat med sång, frukost på sängen, strandhäng och glasstårta.   Molly är vår lilla pratkvarn. Hon är väldigt ve...

Av Malin - 23 maj 2017 23:00

Det går framåt i trädgården och trädäck och gräsmatta känns inte alltför långt borta. Om jag får drömma lite, vilket jag gärna gör, så har vi både trädäck och gräsmatta inom två veckor. Men så vet jag också att saker sällan går som planerat. Som vi l...

Presentation


Namn: Malin
Ålder: 29 år
Familj: Förlovad med Andreas, mamma till Isac född okt 2010, Lovis född okt 2012 och Molly född juli 2014.
Bor: I en villa i Karlstad.
Arbetar som: VVS-konstruktör på WSP.

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4
5
6
7
8 9 10 11
12
13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26
27
28
29 30 31
<<< Oktober 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ mochamanda med Blogkeen
Följ mochamanda med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se