I förmiddags var jag och barnen på vårmarknad, men med tanke på vädret kändes det mer som höstmarknad. På Netto säljer de satsumas, ett för mig säkert hösttecken. Jag börjar på riktigt bli rädd för att jag på något vis har missat sommaren!? Kom igen nu värmen!

Dagens middag intogs hos mormor som också var ensam hemma denna kväll. Efter lek, mat, glass och bad var det dags att gå hem. Isac höll i n t e med. Jag fick med nöd och näppe på honom överdragskläder, men skor var bara att glömma. Trots att mormor följde oss med vovvsan skulle Isac bara springa tillbaka. Att få ner honom i vagnen var inte att tänka på. Det kvarstående alternativet var att bära. En skrikande, gråtande, sprattlande kille på 2,5 år utan skor i ett fast grepp hos mamman med vinterjacka den 4:e maj? Det var vi.

Nu sussar dock båda barnen sött och jag sitter ensam i soffan. Kan inte ens minnas när det hände sist!? Det är först sista veckan som jag har kunnat lägga Lovis ifrån mig när hon har somnat. Men längre än så kommer jag inte vad gäller sömn och Lovis just nu. Igår insåg jag att min kamp endast resulterar i ilska och frustration från min sida när jag inte lyckas få henne att somna om i sin säng. Det är ingen idé just nu. Jag vinner inget på att fortsätta kämpa. Jag får helt enkelt acceptera att hon vill och behöver vara nära just nu. Det är på så vis vi båda sover bäst för tillfället. Min älskade lilla mammagris. <3

 

Må Bättre

4 maj 2013 23:00

kram på dig Malin! Du skriver verkligen en jättebra blogg. En polare till mig länkade den på facebook för ett tag sedan och nu följer jag din blogg varje dag efter jobbet. Kan lixom inte låta bli :-) Du skriver så bra. Jag har länkat till dig från min blogg :-)

/Lina

kram <3

http://må-bättre.se

Malin

4 maj 2013 23:25

Oj, tack för de fina orden! Det värmer ska du veta!
Kramar

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  I Skutbergets milspår i becksvart mörker trevade vi fram tillsammans. Hand i hand. Och från och med då var det du och jag. Tio år senare händer det fortfarande att vi famlar i blindo, men vi gör det alltid tillsammans.   Tre månader efter vå...

Efter att ha gått in på min blogg här efter några månaders dvala inser jag att ni måste sitta där ute alldeles pirriga och fulla av förväntan över hur det egentligen gick med vår gräsmatta!? Jag ska inte låta er vänta längre.   Grä...

För dryga veckan sen fyllde Isac sju år. Det är svårt att inte dra till med klyschan om hur fort tiden går! SJU år!Han är tydligen stor nu och använder sig av uttryck som typ, liksom, asbra och coolt. Men den mjuka, omtänksamma killen finns kvar där ...

    Idag har vi haft en lycklig tjej som strålat ikapp med solen. Hon var så glad över att det var hennes födelsedag. Vi har firat med sång, frukost på sängen, strandhäng och glasstårta.   Molly är vår lilla pratkvarn. Hon är väldigt ve...

Det går framåt i trädgården och trädäck och gräsmatta känns inte alltför långt borta. Om jag får drömma lite, vilket jag gärna gör, så har vi både trädäck och gräsmatta inom två veckor. Men så vet jag också att saker sällan går som planerat. Som vi l...