God fortsättning till er alla. Här njuter vi av ledighet och tid tillsammans.

Julafton tillbringades med alla mina syskon och deras familjer. Tänk att ha alla så nära och att kunna träffas såhär. Det är verkligen helt fantastiskt. På juldagen tog vi en tur till min morbror och moster som bor utanför Ölme. Fiskdamm i stallet och korvgrillning i regnet. Lika härligt som alltid att vara där. Det är ett ställe som har en särskilt plats i mitt hjärta. Så många dagar jag tillbringade där på somrarna när jag var yngre. Hästar, hundar, katter, skog, vatten. Ett riktigt paradis. Och två underbara människor som alltid har tagit hand om mig.

Idag har jag tagit en tur till stan med min bästa E och fyndat lite på rean, både medvetet och omedvetet. Köpte två plagg till Lovis som det visade sig vara 40% rabatt på utan att jag hade förstått det. Sånt gillas. Väl hemma igen fyllde vi huset rejält. Tre ettåringar, tre treåringar, en fyra och ett halvtåring och en sjuåring. Och alla härliga föräldrar plus E och J. Forna VAIK som börjar ha som annandagstradition att träffas!? Andra året i rad vi får till det i alla fall. Mycket trevligt och så häftigt vad som har hänt i barnväg på bara några år. Vilket gäng.

Det har blivit väldigt lite foton de här dagarna tyvärr. Men två stycken bjuder jag på i alla fall! :)

Två små goa kusiner i väntan på julmat.

Samma kusiner hjälper till att fylla på hö till hästarna på juldagen. 

Isac tre år och två månader. Lovis ett år och en och en halv månad.

Helt plötsligt står vi här igen. Vi står här och ser hur även Lovis har blivit stor. Jag minns det med Isac. Hur vi plötsligt insåg hur mycket han förstod. Hur stort det passiva ordförrådet var. Och nu är det alltså Lovis tur. Och jag blir lika förundrad denna gång. När jag frågar om vi ska bada springer hon till trappan och slår på barngrinden. När jag säger att vi ska gå till sängen går hon genom hela huset till sin säng. Igår fick hon och Isac en varsin  pepparkaka. En kvart senare står hon på golvet och pekar mot köket och springer iväg. Hon kommer strax tillbaka och pekar återigen. Jag frågar om jag ska följa med och ställer mig upp. Hon springer än snabbare bort och ställer sig och pekar på pepparkaksburken. Älskade du, så mycket du förstår. Och så mycket du vill. Det är så underbart att se dig växa. 

Det känns som att hon är inne i en harmonisk period. Hon är så strålande glad. Hon skrattar och busar och härjar som aldrig förr. Hon och Isac har mer och mer glädje av varandra och det värmer så. Isac har också växt den senaste tiden. Det är flera som sagt att han har börjat pratat så mycket och det stämmer. Han pratar och han pratar och han pratar. Med allt och alla. Han pratade med tyskar på Teneriffa när han matade kaniner. Han pratade och log mot några av de som arbetade i restaurangen på hotellet när de busade med honom. Han som annars brukar vända bort blicken. Han har börjat uttrycka sina känslor mer. Han talar om när han tycker att saker är roliga som t.ex när planet landade och krängde till ett par gånger (till övriga resenärers fasa) ropade Isac klart och tyligt att det var "loligt flyga, en gång till!!" Han har uttryckt att han tycker om att göra saker. Som när vi bakade saffransbullar i helgen. "Jag tycker om och baka med dig mamma" sa han flera gånger. Så underbara små ord. Han hjälpte mig även att städa och dammtorka med våt trasa och sa "jag tycker om att städa med dig mamma." Man ska inte utgå från att barn tycker det är tråkigt med städning! :)

Jag har väntat på det här med känslor och jag är glad att han äntligen börjar dela med sig av vad han känner. Jag hoppas att han fortsätter att utveckla den biten och även säger ifrån åt andra hållet. Tidigare har han istället blivit tyst och det uppmärksammade personalen även på förskolan. De flesta andra barn kanske gråter och skriker när det händer något. Isac går undan och blir tyst. Jag upplever att det har blivit bättre och att han säger ifrån bättre. När jag berättade för mamma om att Isac gick undan nickade hon igenkännande. Tydligen var jag likadan när jag var liten. Sådan mor sådan son.

Våra fina tokstollar

Det vi väntar på nu är det här med att Isac ska bli blöjfri. Jag ska vara helt ärlig och säga att jag tycker att det är lite jobbigt att han inte är blöjfri än. Det känns som att alla runt omkring blir blöjfria en efter en mellan två och tre års ålder. I somras gick han utan en hel del och kissade glatt i gräset om och om igen. Men det här med potta. Nja. Även nu under vintern går han utan blöja här hemma titt som tätt på egen begäran. Men när han blir kissnödig ser man hur han kämpar och trots att det börjar droppa vill han inte sätta sig på pottan. Ibland sätter han sig om vi sätter på en film eller ger honom en kaka (ja, en muta...) och då kan han sitta där. Men han slappnar inte av och kissar. Och det är så frustrerande när jag ser hur kissnödig han är och jag är dålig på att inte låta frustrationen lysa igenom. Alla säger att när han är redo så är han och då kommer han att ta initiativet. Jag önskar att jag hade bättre tålamod och jag får dåligt samvete när jag känner att jag försöker för mycket. Det måste komma från honom. Jag vet. Men när det börjar droppa och jag ser att han tycker det är jobbigt är det svårt att inte försöka övertala honom till att sätta sig på pottan. Blöjan har han heller ingen lust att ta på sig just då. Tips någon?

Nu blev det visst en mindre uppsats här och har ni nått ända ner hit är jag imponerad. Men som ni kanske har märkt så duggar inte inlägget särskilt tätt så när jag ändå satte mig här med datorn så var det lika bra att passa på. Livet tar tid just nu och då får jag prioritera så gott det går. Det är inte så mycket mer att välja på.

Kram och godnatt

Ja, så är vi då hemma efter en härlig vecka på Teneriffa. En ganska mulig, men varm vecka. Barnen har njutit och vi också. Vi har tagit det lugnt och hängt vid poolen och vid stranden. Ett besök till en liten djurpark var väl egentligen den enda avstickaren vi gjorde. Tid att bara vara. Med varandra.

Vi börjar med några bilder från poolhänget.

Jajjemen, ni ser rätt. Ett av poolområdena var omgivet av sand!! Grovkornig sådan som rann av lätt.

Lite småkallt i vattnet, men det hindrar inte Isac.

Rutschkanor

Hela familjen åker tåg.

På anläggningen fanns ett minizoo bestående av ett flertal olika fåglar (bland annat tre papegojor), stora fiskar i dammar och små och stor kaniner som Isac ivrigt matade. Toppen!

På stranden hängde vi de flesta eftermiddagarna. Isac älskade det som väntat. Lovis tyckte att det var lite halvläskigt att gå på sanden i början. Hon har ju bara gått inomhus. Men när hon väl kom igång fanns det ingen hejd. Hon rullade sig i sanden som en hund och undersökte den på alla sätt och vis.

Sandmonstret.

Hopphopp och hejhej!

Sand från topp till to.

Pappa och farfar upp i dagen. En riktig Lindgren-min.

Var är Isacs ben?

En delvis gömd Isac och en nyligen hittad mamma.

Stå på huvudet i sanden kan man också göra.

Och Lovis vill inte vara sämre. Jag tror till och med att det var hon som började.

Våra godingar som busar tillsammans.

Ingen resa utan släkt. Farmor, fastrar och kusin hade bokat in sig på samma flyg och besökte oss en av dagarna. Toppenmysigt tyckte vi och Isac njöt av gammelfarmors sällskap. På flygplanet hem satt han bredvid gammelfarmor både vid start och landning och pratade ivrigt.

Jag och farmor har tagit oss ett dopp i havet.

Och jag och Isac badar. Såå roligt tyckte Isac om att bada i havet. Så länge som vi var ett par meter från stranden. Det här med vågor som bryter, om än jättesmå, är riktigt läskiga enligt Isac.

Solnedgång på Playa de las Americas-

Mina finaste!

Och så en blandad bild. Lovis på stranden. Isac på djurparken och Isac i poolen.

Nu ska det bli riktigt skönt att sova i våra egna sängar. Alldeles underbart att komma hem till första advent. I morgon ska det pyntas och pysslas (och packas upp och tvättas...).

Ha en riktigt trevlig helg!

Ja, idag har vi firat en nybliven treåring och en blivande ettåring med tjocka släkten. En härlig eftermiddag med tårta, presenter och glada barn. Tack för idag fina ni.

Gräddig frukttårta med kokos. Tro det eller ej, men denna tårta vann enligt mig över nedanstående tårta trots att den inte innehåll en endast bit choklad. Oväntat.

En galet mäktig chokladskapelse som hade behövt innehålla lite mer grädde för att lätta upp.

Hallongrottor, kolakakor och cake pops.

Mormorsmor, morfarsmor och moster var tre av gästerna.

Goaste kusinerna F och E som är födda samma år som Lovis.

Oooooo grävmaskin! utbrast denna nyklippta kille. Jag tog fram saxen i fredags och vips var han inte bara en treåring utan såg ut som en också.

En för dagen mammig dotter. Jag fick henne aldrig tillräckligt långt ifrån mig för att kunna ta kort så jag fick istället lämna ifrån mig kameran för att fånga vår ettåring.

Det är en kramig liten tjej vi har.

Men när hon är hos mamma går det bra att busa och le mot gästerna.

Nu är paketen inslagna och vi är redo att väcka Isac med sång imorgon bitti. Tre år blir vår underbara son. Så stor, men ändå så liten. En alldeles typisk liten treåring, men ändå så unik. Älskade lilla hjärta, vad du fyller oss med glädje!

Isac blir allt mer en äkta treåring med allt vad det innebär. Så. Mycket. Vilja. Eller snarare någon form av inte-vilja. Pust. Det är en utmaning att ta sig igenom de vardagliga momenten som alla möts av "vill inte". Allt från tvätta händerna, äta mat, byta blöja, ta på kläder, ta av kläder, gå in, gå ut, sova. Jag kan fortsätta hur länge som helst. Det gäller att vara ute i god tid. Mycket god tid.

Isac är en känslig kille som gärna känner in sin omgivning innan han kastar sig in i något. Han har en stark känsla för rätt och fel och talar om när han/vi/någon annan gör något man inte borde. Han vill gärna slutföra det han har påbörjat och tycker inte om att bli avbruten. När han har pärlar fyller han hela plattan. Sedan lägger han tillbaka pärlorna. När alla pärlor är på plats i burken igen är Isac klar.

Han är tokig i djur. Kanske inte i fysiskt levande djur, men däremot i alla sina leksaksdjur. Likadant på förskolan. Där lägger han sig gärna mitt på golvet och radar upp djuren och pratar med dem. Han har fastnat för filmerna om Dora, utforskaren, som han skulle kunna titta på hur länge som helst. Han är mycket intresserad av siffror och bokstäver och räknar klockrent upp till tjugo och med lite hjälp upp till trettio. Han har koll på alla bokstäver och kan med stöttning rabbla alfabetet. När han ser bokstäver och siffror stannar han upp och talar om vilka de är.

Hans bästa kompis är kusin E. När hon kommer tar han henne i handen och säger åt oss att ta av henne skor och jacka. Sedan härjar de vilt tillsammans. Han bryr sig mycket om sin lillasyster och busar med henne för att få henne att skratta. Han frågar efter henne när hon inte är i närheten och vill att hon ska leka med honom. Ibland vill han dock att mamma och pappa ska flytta på henne och han kan bli väldigt arg när hon förstör. Men han blir inte fysisk. Han kan knö lite lätt med axeln för att liksom flytta undan henne, men aldrig våldsamt.

Han har fortfarande blöja och vill än så länge inte använda pottan. Han sover okej om nätterna, men verkar drömma en del och kommer in till oss ibland. Han är svår med maten just nu. Dock verkar det gå lite bättre på förskolan där han antingen äter mest av alla eller så äter han ingenting. Likadant varavar han mellan att prata massor eller inget alls på förskolan. 

Har är en fantastisk liten kille som utvecklar sitt språk varje dag och det är helt underbart att följa. Han talar om när vi pratar för mycket eller om vi använder telefonen i hans närhet. Den ska läggas på bordet eller i fickan. Han berättar mer och mer om saker han har upplevt och kan ta upp saker som hänt för många veckor sen. 

Trots att det är mycket "inte" nu är skrattet aldrig långt borta. Har vi tid att ge honom just tid blir allt mycket mer harmoniskt. Han är en fantastisk person med mycket vilja. Han är smart, inkännande och ruggigt envis. Han är vår allra finaste lilla skatt! <3

Grattis på treårsdagen vår älskade lilla knodd.

Så har vi haft vårt första barnkalas. Fyra godingar med familj gästade oss. Isac verkade toppennöjd och härjade vilt med de andra. Härligt att se dem tillsammans!

Lugnet före stormen.

Ett glasståg med frukttimmer (Ja, jag vet. Ser mer ut som en lastbil) 

Tre år!

Fullt ös.

Vad vore ett kalas utan ballonger?

Lovis och kompisen H.

Ett funderamt födelsedagsbarn

Nattinatti från trötta familjen!

Orden "nej" och "inte" är helt klart överrepresenterade i Isacs vokabulär för tillfället. Han tulle (skulle) inte, han ville inte, han måste inte. Inte någonting måste han och inte någonting vill han. När han kom till förskolan ville han vara kvar ute trots att resten var inne. När de väl skulle gå ut ville han vara kvar inne. Och när han sedan trots allt följde med ut för att leka ville han sedan inte följa med in när så var dags. Sa jag att han fyller tre år om en vecka?

Älskade du. Du vet allt vad du vill, även om det mest är saker du inte vill just nu.

Rubriker som både "High on life" och "PMS-monster" var på gång här på bloggen strax innan helgen, men hanns inte med. Fantastiskt hur humöret kan pendla så dramatiskt en viss tidpunkt varje månad. Något annat som dock kar hunnits med är ett besök hos Isac och Lovis kusiner som bor utanför Falkenberg.

Trevligt gäng det där, tycker Isac (och även resten av hans familj). Hopp och bus och skoj. Ett besök på Ullared hanns också med. Och tro det eller ej, men alla presenter och julklappar för i år är i princip inhandlade. Hur fantastiskt är inte det?

Nu är det hög tid för mig att sova. Fick något märkligt energiryck efter att vi hade fått ungarna i säng och ägnade garaget en timme. Det syns knappt, men det är i alla fall en början.

Nattinatti