Vi tog en tur till Hovfjället över påsk och kramade ur det sista av vintern. Himla härligt ändå. Supernöjda barn som gärna hade stanant några dagar till. Att hänga med kusinerna och mormor och morfar finns det inte myket som slår. Bjuder på några snöiga bilder såhär i april.

Och så kom till slut vintern. Så himla härligt. Under förmiddagen hängde vi med goda vänner i pulkabacken. Lovis åkte och åkte. Molly knallade nöjt runt i snön och Isac lekte i snöhögarna. Lagom kallt och fantastiskt vackert. Det är så här det ska vara.

Väskorna är packade, barnen sover och det är nu dags att sova. En tidig morgon väntar. Vi har haft en helt fantastisk vecka med toppenväder. Vi har struntat i alla utflykter, bara varit och låtit barnen styra tempot. Pool- och strandhäng och så lite lek inne på hotellrummet för att komma undan från solen då och då.

Det ska dock bli otroligt spännande att komma hem och få se huset på plats! Det milda vädret där hemma har gjort att Andreas och svärfar har kunnat måla delar av fasaden! Så smidigt när byggställningen är uppe runt huset. Knappast något vi hade räknat med när vi insåg att stomresningen skulle bli i december. Men skönt att få målat det som är lite högre upp på huset!

Det har blivit många bilder under veckan och jag avslutar med några till.

Veckan närmar sig slutet och endast en dag återstår. Vi njuter allihopa och har haft en fantastisk tur med vädret. Så himla härligt.

No words needed.

[Bild]

Ja, så kan man lugnt beskriva hösten som har varit. Och det handlar inte om timmar. Jag har jagat minuter. Jag har lagt mig på kvällarna och funderat på hur jag ska kunna få mer tid nästkommande dag. Men jag hittar inte längre några minuter att plocka. Hösten har varit intensiv. Insamlingen och loppisen till förmån för flyktingarna, flytt, heltidsjobb och ibland mer därtill, lite bandy, planering av husbygge och våra tre små på det. Trött är bara förnamnet.

Därför, kan jag säga, att det ska bli såå härligt med fyra veckors ledighet. FYRA. Och jag inleder här och nu med en vecka på Gran Canaria. Och samtidigt som jag har det himla gött här med barnen och mina föräldrar är Andreas hemma och bevakar och bistår bygget. Ja, såklart. Av alla möjliga veckor lyckades vi givetvis tajma husleveransen med vår inbokade resa. Andreas fick därför bli kvar på hemmaplan för att måla lite brädor, ta hand om skräp och dokumentera bygget. Klockan sju i morse påbörjades monteringen och bara några timmar senare var ytterväggarna för nedre plan på plats. Så himla häftigt. Äntligen är vårt hus inte bara några streck på ett papper. Nu finns det faktiskt på riktigt!

Och samtidigt, sex timmars flygresa längre bort.

En riktigt härlig dag har vi haft och minen som Lovis hade hade när vi berättade att vi skulle vara här sex dagar till var obetalbar. Hon såg rätt nöjd ut. Älskade små. Vad ni är underbara.

Isac har hunnit med att fylla fem år. Så stor och klok. Så många härliga idéer och finurliga lösningar på allt. Det finns inga problem som inte kan lösas.

Han tycker mycket om att rita. Helst ritar han djur som han sedan klipper ut. Men han ritar även tåg, hotell, rymden och en hel del annat. Han är fortsatt glad i bokstäver och skriver gärna samt ljudar. Han är på god väg att knäcka läsandet och kan räkna till hundra.

Han har under hösten varit med på Knatteskutt där han har fått pröva på olika idrotter. Isac, som i förskolan ibland tycker det är jobbigt att ta plats i stora grupper, har haft så kul och deltagit med stort engagemang i de flesta aktiviteterna. Hinderbana, bollekar och lekar med spring var allra bäst! Det har varit så roligt att se honom springa runt och skratta.

Isac är tålmodig med sin minsta lillasyster och tycker om att leka och busa med henne. Med Lovis leker han såklart massor och lär henne så mycket han kan. Han är väldigt omhändertagande och är mån om att ingen glöms. Han är envis, men får sällan utbrott. Han har liksom aldrig varit särskilt utåtagerande. Han protesterar dock emellanåt och hotar med att han kommer att göra si eller så om han inte får göra det han vill. Vill han inte komma till oss när vi vill det så går han lika långsamt som en sengångare, enligt honom själv.

Isac är rätt så mammig och vill gärna ha mitt sällskap. Han tycker numera om att kramas och vill gärna ge en kram till kusiner och kompisar när det är dags att gå. Isac som tidigare har varit ganska blyg pratar numera med för honom okända människor.

Han äter bra och smakar på det mesta. Favoriten är dock hamburgare från Max. Han är gärna med och hjälper till i köket och hackar och skär både grönsaker och frukt.

Fina, underbara storebror. Ditt stora hjärta, din omhändertagande sida och ditt härliga skratt när du har riktigt roligt får mitt hjärta att smälta. Du förgyller våra liv. Varje dag.

Till att börja med- drygt 133 000 kr inbringade vårt event "Det kunde ha varit vi". Fantastiskt och helt klart över förväntan. Det tog på krafterna och jag var rätt slut veckan efter, men nöjd och glad över alla möten med fina människor och inte minst att vi lyckades göra skillnad och hjälpa.

Nu har jag kommit ikapp och står inför nästa utmaning. Oktober månad. Här vankas det två födelsedagar med kalas samt flytt i två omgångar. Och som det ser ut nu så lär det bli mycket att göra på jobbet och risken för övertid kommande vecka är hög. Men det är väl bara att kasta sig in i kaoset och ta en dag i taget. Bring it on.

I helgen har vi haft finfint besök i form av kusinerna från Skararp. Isac ville att de skulle stanna i fem dagar till. Han och Lovis hade så roligt med sina kusiner.

Och just det, förra helgen tog vi en spontantripp till Kolmården. Två dagar i parken och en natt på Vildmarkshotellet. Mycket trevligt tyckte hela familjen.

Så, det var väl en kort update om vad som hänt och vad som kommer att hända. Nu ska det bli väldans skönt att sova en sväng! Nattinatti.