mochamanda

Inlägg publicerade under kategorin Upp och ner

Av Malin - 17 januari 2011 16:35

Idag har jag inte hunnit ta tag i tvätthögarna, jag har inte hunnit städa nåt, inte plockat ur diskmaskinen. Jag har inte ens hunnit göra nåt åt mitt hår som står åt alla håll. Min vita t-shirt är smutsig, byxorna har rester av mjölk som inte ville stanna kvar i Isacs mage. Jag är trött, Isac har ont i magen. Idag är en sån dag som man är livrädd för att någon ska knacka på dörren och komma på oväntat besök. Den enda lugna stunden idag har varit när vi tog en promenad i solskenet, med håret dolt under en mössa. Men så spricker Isac upp i ett stort leende, jollrar och gurglar. Då är allt underbart. Fantastiskt och underbart.


  

Mamma älskar dig!

ANNONS
Av Malin - 12 januari 2011 18:10

Idag har vi varit på bvc och Isac har blivit vaccinerad. Det gick helt okej. Lite skrik som väntat, men det gick över ganska fort. Dock så har han inte växt som han ska. Han har knappt växt alls sista månaden. Han har bara ökat 1cm på längden och ynka 25g på vikten. Inte bra alls. Från att ha legat en bra bit över normalkurvan har han nu dippat ner och ligger under. Det kom inte helt oväntat. Vi har försökt väga honom här hemma under helgen, inte för att vi har varit oroliga, utan för att veta vilken blöjstorlek vi ska köpa härnäst och vågen visade då 5,5kg. Jag hoppades att vår våg inte riktigt stämde och att det kanske inte blev så exakt när jag vägde mig själv först och sen mig med honom för att få mellanskillnaden, men då var det det.


5530g visade vågen idag på bvc och för drygt en månad sen visade samma våg 5506g...


Vi har sista månaden haft det lite kämpigt med amningen. Han har ätit snabbt och efter ett tag blivit arg. Jag minns att jag tog upp det på bvc på förra besöket och hon sa då att det kunde bero på att mjölken kom snabbt, vilket lät vettigt. Han har aldrig ammats särskilt länge, så att mjölken kommer snabbt och att han äter snabbt är nog sant. Men tidigare har han blivit nöjd. Ätit snabbt, men ändå lugnt och harmoniskt och blivit nöjd. De sista veckorna har det inte varit så och jag har trott att det berott på att han har fått ont i magen eftersom han släpper bröstet och skriker och när jag försöker lägga honom rätt igen så tar han bara några tag och så släpper han och skriker. Mer ont i magen har han visserligen fått också så det kanske inte alla gånger har varit fel tanke. Men troligtvis har han många gånger varit hungrig och arg över att det inte kommer mer mjölk...


Först fick jag dåligt samvete över att jag inte klarat av att ge honom så mycket mat som han behöver, men jag vet att det inte är jätteovanligt att det blir så. Däremot är jag arg på mig själv för att jag inte har förstått att han har varit mer hungrig. Nu när jag tänker tillbaka så förstår jag en del beteenden och undrar varför jag missade tecknen. Han har till exempel börjat äta oftare på natten. Men å andra sidan sägs det att när man börjat upptäcka en rutin så förändras det igen så det har jag inte oroat mig för. Och att jag inte dragit slutsatsen om att han är hungrig tidigare beror på att han har gått upp så bra i vikt från dag 1, så det har liksom inte funnits i min tanke att han inte skulle få i sig tillräckligt. Men ändå... Såhär i efterhand så borde jag ha förstått...


Lösningen då?

Amma på utav bara den på dagarna och fylla på med ersättning på kvällen om han inte verkar nöjd efter att ha ammats. Så nu blir det till att lyda minsta vink och amma ofta och hoppas att min mjölkproduktionen ökar. Hade helst velat helamma ett par månader till, men just nu kan jag inte ge honom tillräckligt så då finns det inte så många alternativ.


Samtidigt känns allt detta lite som en lättnad. Amningen har som sagt inte varit särskilt rofylld på sistone, så jag hoppas att den kan bli bättre inom några veckor. Sen är det inte helt fel heller att Andreas kan hjälpa till med matningen. Det tycker både han och Isac är mysigt.


Förlåt för ett långt och virrigt inlägg, men det är skönt att få rensa tankarna lite ibland.

ANNONS
Av Malin - 29 december 2010 00:33

Det är för min del inte svårt att komma igång att träna, men det är desto svårare att acceptera den nivå jag ligger på. "Äh, du har ju nyss fått barn" tänker väl de flesta och ja, jag är medveten om det här hemma, men när jag väl är ute på isen är det inte lika lätt att komma ihåg det... Bläh! Har i alla fall kommit hem nu efter en väldigt sen träning och efter en varm dusch var det bara att sätta sig och pumpa för att försöka få ihop till en portion mjölk till Isac för nästa träning. Jag har upptäckt att det inte bara är att pumpa och tro att det ska komma några mängder. Istället är det för det mesta "många bäckar små" som gäller. Så för att jag ska kunna komma iväg och träna så får jag helt enkelt stå ut med att diska och sterilisera pumpen stup i kvarten. Ska försöka bygga upp ett litet lager. Nappflaskan tar Isac hur fint som helst, men däremot är han inte så himla tjenis med mina bröst just nu och det är en hel del skrik inblandade i amningen. Såväl före som under som efter. Tror det kan vara så att antingen är han väldigt glupsk och äter snabbt eller så är det så att det är för högt tryck i mina ledningar så han tvingas äta för fort vilket tydligen kan leda till att en hel del luft följer med ner och orsakar magont. Eller så har jag ätit för mycket julmat och julgodis! Oavsett orsak får jag väl ha lite tålamod och hoppas det ger med sig så att matstunden kan bli lite mer harmonisk igen! Nattinatti

Av Malin - 16 december 2010 15:17

Idag är jag inte stolt över mig själv. Inte ett dugg! Efter ett besök på Barnens hus lyckades jag låsa in Isac OCH bilnyckeln i bilen medan jag själv blev kvar utanför. Ringde i panik och med gråten i halsen till Andreas som fick slänga sig in i jobb-bilen och åka hem och hämta den andra nyckeln till bilen. Lyckligtvis sov Isac under de tjugo minutrarna som han var inlåst, annars vet jag inte vad jag hade gjort. Får tårar i ögonen bara jag skriver om det. Bläh!


Och hur lyckades jag med detta? Hade bilnyckeln i handen efter att ha låst upp bilen och lyfte in Isac. Där nånstans måste jag ha kommit åt låsknappen. Jag la ner nyckeln bredvid Isac medan jag knäppte fast honom och stängde sedan dörren. Pang. Låst. Den här gången hjälpte inte ens Mors lilla Olle för att lugna mig... Om jag har lärt mig en läxa? Ja... Tur att Isac slapp lida av den i alla fall... 

Av Malin - 6 december 2010 23:30

Jag vet inte om det finns något som är mer irriterande än datorer som hänger sig... Särskilt när man har ett par timmars osparat arbete som ligger där... Och inte är det någon idé att jag går in och gnäller hos Andreas för där lär jag inte få något gehör. Han påminner mig gång på gång om att spara. Tänk att jag aldrig lär mig! Sitter och skriver på min Iphone medan jag envist väntar på att datorn ska sluta hänga sig, men jag borde nog ge upp, dra ur sladd och batteri och ta natten. Men jag var mitt inne i en julklapp som jag jobbar på och hade tänkt fortsätta när jag för en gångs skull hade lite sammanhängande tid (läs: Isac sover) men jag antar att jag får stå mitt kast och börja om en annan dag!

Nattinatti mina vänner

Av Malin - 10 november 2010 19:59

...you're taking one down. You sing a sad song just to turn it around...


Dagen har inte varit helt trist, egentligen blev den det först när Andreas ringde snickaren för att stämma av inför i morgon då snickaren skulle komma till oss. Jag förstod ganska snart av Andreas tonfall att så inte skulle bli fallet. Vad är det med hantverkare som gör att de självmant inte ringer och säger när de har fått förhinder? Och vad är det med mig som efter mer än två års renoverande fortfarande orkar bli arg och ledsen och irriterad när det händer? Bläh! Ytterligare uppskjutning och jag har redan tidigare berättat vad jag känner inför det.


Sedan berättade Andreas att han ville iväg och träna och det skulle jag aldrig hindra honom från. Han har många träningar att ta igen efter att jag har spelat bandy på vintrarna och han har varit hemma och renoverat. Men nu sitter jag här ensam i soffan med en Isac som bara vill vara nära och får inte mycket annat gjort än att stirra på de två dumdurkarna TV:n och datorn. Kan inte låta bli att känna mig lite uttråkad. Känner inte för att klä på oss och ta en promenad heller. Vi gick hem från Skåre efter BVCbesöket och fick oss därför en riktig långpromenad i snön. Har dessutom skavsår av mina nya, dyra kängor och har redan halkat och ramlat en gång idag. Jag har även försökt få ordning på videoklippen från videokameran, men efter att ha installerat skivan som följde med så har det bara blivit ännu snurrigare så nu har jag gett upp det för ikväll också. Helst av allt skulle jag vilja tröstäta med glass eller godis eller kakor, men jag har bestämt mig för att jag inte ska äta sånt under veckodagarna så det kan jag inte heller göra! Så jag gnäller lite i min blogg istället så känns det genast lite bättre. 


Det positiva från idag är i alla fall besöket på BVC där det kunde konstateras att Isac växer som han ska. Han är nu 55,5cm lång och väger 4700g.

Av Malin - 4 november 2010 09:29

Klart att vi visste att renoveringstempot skulle dras ner när lille Isac kom. Men att det skulle stanna av nästan helt, det visste jag inte. Lille Isac har dragit åt handbromsen hårt må jag säga! :)


Vissa saker kan vi dock inte styra över. Vi skulle haft en snickare hit i dag för att sätta ihop tvättstugan, men han har så lägligt sjukskrivit sig... Suck! Visserligen bara en vecka, så det är väl egentligen ingen större fara. 


Men jag har under renoveringens gång upptäckt att jag tycker att det är jättejobbigt med uppskjutningar. Jag bygger hela tiden upp bilder i mitt huvud och när de då inte förverkligas blir jag besviken. Nu till helgen kommer en av Andreas bröder med familj hit och hälsar på och då har jag sett framför mig hur i alla fall tvättstugan skulle vara på plats med nya bänkskivan, men så blev inte fallet. Nu kanske de är lite mer intresserade av Isac än av vår tvättstuga så jag tror inte att dem lider särskilt mycket av att just tvättstugan inte är klar. Men Jag hade velat att den skulle vara klar.


Likadant blir det ständigt uppskjutningar i relaxen. Men de är just nu mestadels på grund av oss själva. Vi har skojat om hur vi skulle basta på julafton och jag har en inre bild av att relax och tvättstuga är klar, likaså hall och sovrum med golvvärme och klinker när julen knackar på. Efter ett långt samtal mellan mig och Andreas i lördags natt så förstod jag att så inte är fallet, vilket jag i och för sig har haft på känn men försökt att förneka. Även om jag vet att det är sant så kan jag inte låta bli att kämpa emot, bli arg och ledsen och försöka hitta på omöjliga lösningar. Ibland är min renovering lite lättare än Andreas, då jag har en tendens att glömma bort vissa smågrejer som också behöver göras. "Men det är väl bara att..." tycker jag och sedan får Andreas påminna mig om diverse andra saker som måste fixas för att ett visst moment ska kunna genomföras. "Ja, just det ja..." säger jag och suckar.


Det som står och stampar i relaxen just nu är inbyggnaden av badkaret. Innan den görs hade vi velat få stjärnhimmeln på plats. De två gipsskivorna är grundade och redo för att borras i. Men det är 108 fibrer som ska ner genom skivan och det är rätt så tidskrävande. Kvällarna är just nu för korta för att det ska vara någon idé att börja och helgerna har varit fulla av andra aktiviteter.


Och det är svårt att hitta en balansgång. Hur gärna jag än vill att det ska vara klart nere i källaren så vill jag även ha Andreas här uppe hos mig och Isac. Jag vill inte att han ska gå miste om den här tiden. Att han dessutom har mycket att göra på jobbet hjälper inte till. Vi ska någon kväll här sätta oss och göra en ny tidsplan. Jag har svårt att bli lugn om jag inte ser att vi har ett nytt datum att jobba mot. Det spelar ingen roll om det datumet är till påsken eller till sommaren, bara jag kan få en överblick över ungefär när saker kommer att hända. Jag klarar tydligen inte av att leva i ovisshet! :)


Verkligheten har kommit ikapp oss. En underbar liten bebis är mycket roligare, mer krävande och mycket viktigare än vår renovering. Det måste vi, framförallt jag, acceptera. Det går inte att köra på som tidigare! Men vi ska bli klara där nere. Vi måste bara sätta upp en rimligare tidsplan och typ tredubbla tiden! :)


Till alla er som orkade läsa ända ner hit: Tack för att jag fick skriva av mig lite!

Av Malin - 14 oktober 2010 17:00

Jag hade blivit varnad, flera gånger om, men jag var ändå inte beredd. Runt dygn tre och fyra när mjölken rinner till på allvar brakar alla hormoner lös. Den dagen kom igår. Jag var så trött hela dagen och på kvällen spelade det nog ingen roll vad Andreas sa så kom det tårar. Oavsett om det handlade om Isac eller något helt annat. Det var också igår kväll som Andreas åkte iväg och tränade en sväng som jag för första gången var själv med Isac en längre tid.


Precis innan Andreas for iväg fick Isac sitt första bad. Nog var det lite läskigt, men betydligt bättre blev det när han fick värma sig framför brasan i mammas knä istället. Därefter passade jag på att låta honom få vara utan blöja ett tag och få lite hud mot hud. Mysigt, tyckte han! När jag sedan efter ett tag tyckte att det var dags att sätta på blöja så gick vi till hans sovrum där skötbordet är. Precis när jag började lägga ner honom så började han kissa insvept i filten, han började samtidigt gråta vilket fick mina bröst att vakna till liv. Inte visste jag att dem hade öron. För så fort han började skrika började det fullständigt forsa mjölk ur båda och där stod jag utan nåt på överkroppen. Borde ha varit en mycket rolig syn där jag försökte hitta något att torka upp den pöl som ansamlades i filten och samtidigt fick stå lutad över skötbordet för att all mjölk skulle landa på skötbordet och inte på mattan och samtidigt försöka lugna Isac.


När Andreas väl kom hem efter två timmar var jag jättehungrig och jättetrött. Isac hade ätit konstant och somnade första gången först minutrarna innan Andreas kom hem. Efter att ha ätit massa risgrynsgröt och blivit lovad att Andreas skulle ta hand om nattens blöjbyten gick jag och la mig och somnade snabbt. Och nog skulle Andreas få sin beskärda del. När han på natten gick upp, efter att Isac hade ätit, kunde han lugnt konstatera att det endast var en kissblöja. Men precis när han lyfter upp Isacs ben för att lägga under en ny blöja hörs en rejäl prutt och ut flyger det som en gång varit bröstmjölk ca tre decimetrar och klarar precis bordskanten. I samma sekund börjar Isac dessutom att kissa rakt upp i luften för att sedan avsluta med att kräkas upp lite mjölk. Jag riktigt hör hur Andreas försöker ta skydd och jag skrattar gott, men ligger kvar i sängen. Andreas reder efter hand ut situationen och får en extra puss när han och Isac kommer tillbaka till sängen, rena och torra. Sen sover vi gott resten av natten alla tre.


Livet som småbarnsförälder har bara börjat!  

Presentation


Namn: Malin
Ålder: 29 år
Familj: Förlovad med Andreas, mamma till Isac född okt 2010, Lovis född okt 2012 och Molly född juli 2014.
Bor: I en villa i Karlstad.
Arbetar som: VVS-konstruktör på WSP.

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2017
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ mochamanda med Blogkeen
Följ mochamanda med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se