Där har ni min status för tillfället. Städrycket pågick från tidig morgon till halvsju på kvällen. Mycket välbehövligt. Men ju mer jag städade desto mer såg jag vad som skulle behöva städas. Men det kommer fler dagar. Dagens röjande, rensande, dammsugande, tvättande och knäskuranda(!) får vara med än nog. Särskilt med tanke på vad klockan är.

Kvällen avslutades hos Isacs "morsa" och "minna". Där blev det mat och bad. Isac har fått låna simringar som man sätter på armarna och han är såå lycklig. Han kan bada och simma runt på egen hand i poolen. Hur nöjd som helst är vårt lilla vattenmonster. Bada, bada, bada utropar han glatt mellan skratt, plask och hopp från trappan. Goaste godingen. Hoppas värmen håller i sig någorlunda så att det kan bli fler bad.

Isac försöker sätta ihop ord, men det är inte lätt. Han kan säga äta och han kan säga mat. Men när orden läggs ihop blir det "manna mat". Det är så härligt att få vara med på resan i hand utveckling. <3

Nattinatti mina vänner.

Ja, det var min storasysters beskrivning av mig efter att ha åkt iväg själv med Isac och tältat på kusten. Men så mysigt vi hade det. Lilleman och jag. Och så krabaten förstås som sprattlade och hade sig i magen. Dagen efter mötte vi upp mormor och morfar och moster och kusin och bodde tillsammans i en liten strandstuga på Ramsviks camping.

En riktig toppenhelg på alla sätt. Och medan jag mådde som allra bäst på en solig strand vid havet sprang Andreas tillsammans med sin bror M ett fjällmaraton i närheten av Åre. 4300 meter långt och 1800 höjdmeter. Olika sätt att tillbringa en lördag på helt klart.

Ett besök på Havets hus i Lysekil.

Mys på Siviks camping. När det väl var dags att sova kröp Isac alldeles nära och somnade på mindre än fem minuter med vovve och kanin i famnen och sov gott hela natten. Precis som sin mamma. Mys på hög nivå. <3

Sover gott medan solen sakta går upp.

Strandhäng på Ramsviks camping.

Isac och morfar vandrar på hällarna.

Utsikt över campingen och Hunnebostrand.

Mor och son.

Lek i sanden en tidig söndagmorgon.

Ja, en riktig toppenhelg på alla sätt och vis. Nyttigt för mig att komma iväg och göra saker på egen hand ibland. Jag har en underbar sambo som är otroligt driftig och tar tag i allt. Det är så enkelt för mig att bara "följa med". Därför behöver jag några sånna här utmaningar ibland där jag får ha hela ansvaret själv. Planera, packa, välja resväg, boka tältplats, resa tält, fixa mat, ta hand om Isac. Rubbet liksom. Sen behöver det kanske inte vara att tälta på egen hand höggravid med en tvååring varje gång. Men när jag väl får en idé har jag svårt att släppa den. Och så mysigt som vi hade det var det värt vartenda besvär! 

Nu ska jag gå och spana lite på Bygglov genom Isacs fönster, sen blir det lunch efterföljt av ett besök hos barnmorskan innan jag äntligen får återse min lille älskling.

Ha en trevlig måndag!

En efterlängtad tur till Göteborg blev av i veckan med besök hos vänner till både mig och Andreas. Mycket mysigt och trevligt!

En eftermiddag tillbringades på Liseberg. Isac åkte en del karuseller, såsom Farfars bilar, Kaninresan och Sagoslottet.

Andreas fick även ta en tur för första gången i Balder tillsammans med E. Han var nöjd. Då fartfyllda karuseller inte är så lämpliga för mig just för tillfället la jag i stället några extra kronor på Lyckohjulen. Men jag kan nog konstatera att jag aldrig lagt så mycket pengar på choklad utan att få äta av den. Hade troligtvis varit billigare att köpa 10 maraboukakor på Netto här hemma. Men a l l a andra vinner ju. Förutom jag. Och inte bara en gång. Otur i spel och tur i kärlek!? Det är nog så.

Fredagkvällen tillbringade vår lilla familj på egen hand vid Delsjön. En alldeles underbar sommarkväll. Färska räkor, parmesankex och förskost hade vi köpt med oss ut och mumsade på medan korven grillades. En löptur för Andreas del och bad och bus för mig och Isac. En sådan där kväll där man ler inombords och verkligen känner hur batterierna laddas. Underbart. Verkligen helt underbart.

Isac är lätt spelberoende. Här spelar hanTalking Tom på inte mindre än tre enheter. Att öppna programmen och trycka bort reklam och annat som är i vägen är inga problem. Att flytta om lite i mapparna är också roligt.

Imorgon är det tillbaka till vardagen igen. I alla fall för mina två pojkar med jobb och förskola. Jag kommer med andra ord få chansen till lite egentid och lugn och ro innan krabaten tittar ut. Men det finns så mycket jag vill hinna med på dessa 15 timmar i veckan som Isac kommer vara på förskolan. Det mest akuta är att få ordning på min dator. Det är många timmars jobb att sortera och rensa bland bilder och annat. En fotobok över Isacs första år har jag tänkt få till också. Återigen, bildhantering. Rita och skissa för kommande projekt med huset. Fylla frysen med diverse fika men framför allt med matlådor. Det var nog det bästa när Isac föddes. Alla matlådor som vi fyllt frysen med. Ännu viktigare känns det nu när vi dessutom har en stor Isac att tänka på. Han behöver sin lunch trots att dygnet kanske känns lite upp och ner för oss andra i början. Och då är det guld värt att bara plocka fram ur frysen när klockan rusat iväg. 

Idag händer det förresten efterlängtade grejer här hemma. Får se om det blir bilder på detta senare i kväll!

Trevlig söndag till er därute!

I måndags tog vi oss en tur till blåbärsskogen. Åtta liter fick vi med oss hem. Nu ska jag nog inte ta åt mig så mycket av äran. Är inte helt smidig när det kommer till blåbärsplockande för tillfället. Men det får nog bli någon tur till. Är så gott att ha blåbär i frysen och plocka fram när man känner för det.

Efter turen blev det underbart gott fika hos farmor och farfar. Hembakat bröd med massa gott pålägg följdes av färska hallon och blåbär med glass, maränger, grädde och chokladsås. Inte helt fel om ni frågar mig.

Slänger in några bilder från turen i skogen. Och likaså en egobild på mig från i lördags då jag träffade några klasskompisar för god mat och roliga minnen. Har ju tänkt vara lite bättre på att ta kort på magen den här graviditeten, men det går sådär. För er som följer mig på instagram så blir det kanske lite upprepning med dessa bilder, men det är väldigt smidigt att lägga upp färdiga instagram bilder när man bloggar från mobilen.

Än är väl inte sommaren slut. Egentligen har den väl inte ens varit här än? Men en liten sammanfattning om vad jag har pysslat med senaste veckorna kommer här. Inte snyggaste upplägget på bildera idag tyvärr. Min dator är proppfull. Typ på bristningsgränsen varför tar allt en enorm tid. Att pussla med bilder är rätt tidsödande i vanliga fall, men med en seg dator och en hel hög med bilder så blir det helt enkelt för mycket tid. Isac lär vakna när som helst och då är lugnet slut här hemma! :)

För drygt två veckor sen gick Jubileumsmaran av stapeln i Stockholm. Bröderna Lindgren och pappa är redo på övre bilden. På nedre bilden beundrar Isac sin morfars medalj. Alla fyra genomförde loppet helt strålande. Andreas sprang 42 195 meter på 3 timmar och 22 minuter.

Ett besök hos Andreas ena bror blev det efter maran. Alla bröder med familj samlade och därav kusinkortet här där alla fem så snällt poserade bakom finaste Tassa.

Isac trivs bakom ratten. Hade det varit ljud till den här bilden hade det låtit vrrrrrrom från Isacs läppar.

Isac servar sin gammelmormor med godis.

Ett försök till att samla alla fyra på bild.

På väg upp mot Lycksele blev det ett härligt besök hos min faster K. Vi invaderade huset med tre småttingar som suttit still i bil hela dagen. Full fart kan man väl säga. Får, hundvalpar, god mat och inte mindre än tre sorters efterrätter. Ett stort tack!

Ett besök på Lycksele djurpark stod som vanligt på agendan. Jag blev som alltid nostalgisk när jag såg karusellen "äppelmasken", minne från barndomen och tog därför med mig Isac på hans första åktur.

Kusin O fick rida och ser rätt så nöjd ut. Lite klapp på getter med mera blev det också.

Bad i Umeälven. Inte särskilt varmt varken i luft eller vatten. Bättre var det att ligga i den uppvärmda pölen en bit in på stranden.

Jag och O bakade Cupcakes och chokladbollar. Namnam.

Småkusinerna bus. Som dessa har härjat ihop!

Lek och bus i lekparken.

Väl hemma var hallonen mogna. Eller "Hajjo" som Isac kallar dem.

Kusinhäng i dubbel bemärkelse.

Grillade musslor, nybakat tunnbröd med nyrökt öring, hallon-melon-basilikaspett, grillad kyckling, grillad fläskkarré, rostade rotfrukter, grillbröd, sallad med mynta och avokado och grillad halloumi. Jordgubbsflan med 200 g marabou schweizernöt. En helt vanlig knytis med Enarsson. Nästa gång behöver kanske inte alla ta med och göra det där lilla extra? :)

Vår lille solstråle lockar oss till skratt även när han är arg. Här snackar vi inte surläpp. Här snackar vi sur-face! Och är vi riktgit arga, ja då kan vi se ut såhär i flera minuter.

En liten bildbomb. Men bilder säger med än tusen ord sägs det. Nu ska jag ta tag i allt annat som finns att göra här hemma.

Ha det gott!

Jag skulle ha varit i Långberget och huggit skog och tältat. Jag kunde ha varit i Göteborg på en hejdundrande 30-årsfest. Istället har jag varit hemma och och grillat pizza. Och som rubriken lyder; det var ingen hit.

Vi fick låna mina föräldrars oanvända pizzasten. Inviga och testa den så att säga. Det är alltså en stor rund stenskiva som man lägger på grillen. Men utan en rejäl pizzaspade är man rätt chanslös. Det insåg vi snabbt. Och två hungriga själar stod därför och skrek på varandra i frustration när pizzan ramlade isär mellan alla stekspadar och böner. Som tur var så hade vi även en pizza i ugnen.

Pizzan kom såsmåningom på stenen som en slags calzone.

Någon som gillar bränd botten?

När magarna såsmåningom var mätta gick Andreas ner med Isac i badet och jag tog hand om köket. Helt plötsligt började Robbie Williams ljuda ur högtalarna. Ett leende spred sig över mina läppar. Inte för musiken skull. Utan för omtanken från min sambo. Ja, nästan några tårar kom också. Hej hormoner. Hej gravid.

Jag tyckte inte att mitt humör växlade så mycket när jag var gravid med Isac. Men nu. Hua. Jag kan explodera för småsaker och har absolut inget tålamod. Stubinen är näst intill obefintlig. Jag är grymt impad av min sambo som 99 gånger av 100 klarar av att inte explodera tillbaka. Jag förstår inte hur han gör. Men jag beundrar honom. Och älskar honom. Massor.

Här är någon annan jag älskar. Här inviger han sin mammas hemgjorda leklera! Det räcker som stimulans i en knapp kvart. Sen hämtas skorna. Allas skor. Medan han upprepar ordet sko gång efter gång. Någon vill ut och leka. Hela tiden. Med mammas nyss nämnda obefintliga tålamod är dock utelek ett bra alternativ. Här inne går vi varandra på nerverna ibland och mamma och pappa ska vara med och leka precis hela tiden. Göra precis som sonen. Att vara ute är därför väldigt skönt.

Och att åka till Leklandet är också stimulerande kan jag lova. Tur att pappa var med och orkade springa med runt och hoppa och busa. Mammas energi tog slut rätt så snabbt. Men ett par turer i rutschkanan hanns dock med. Men efter att ha åkt den lite längre kanan och chockat en annan gravid kvinna som satt och väntade på sitt barn vid kanans ände beslöt vi oss för att endast Andreas skulle åka den kanan med Isac. Lite väl bra glid i mammas byxor gjorde att såväl mamma som Isac och krabaten i magen studsade över alla guppen på väg ner.

Nu har jag sjunkit ner i soffan och tittar på Exorcisten. E och L, om ni läser detta, vilka minnen! Länge sen nu, men det känns som igår.

Trevlig lördagkväll till er alla och tack för lunchen A och T!

I onsdags firade vi Isacs pappa och min fästman som fyllde år. Tio vuxna och sju barn klämde vi in i uterummet. Kvällen var härligt sommarvarm och grillat stod på menyn. En riktigt trevlig och mysig kväll där vår uteplats utnyttjades flitigt.  

Cupcakes i tre varianter bjöds det på. Choklad-marängmuffins med hallongömma och hallonmarängfrosting. Kokosmuffins med vit choklad- och limefrosting. Jordgubbsmuffins med vit choklad- och fläderfrosting.

Ett par dagar innan kalaset var vi till Ängebäck och plockade jordgubbar. En mysig liten utflykt även om Isac kanske inte var riktigt lika impad som vi hade förväntat oss. Men en och annan jordgubbe slank ner längs vägen.

Isac lägger jordgubbar i hinken. Men att lyfta en hink full med jordgubbar är inte lätt. Trots grimaser och stånk och stön gick hinken knappt att rubba.

Har förstått att det är en del av er läsare som har väntat på dessa bilder. Så ikväll struntade jag i disken och satte mig här vid datorn istället. :)

Jag tänker låta bilderna tala för sig själva. Vackert brudpar. Nästan i klass med tårtorna ni ser längst ner! ;)

Tack Anna och Tobbe för en fantastisk dag!

Puss