Haft en helmysig kväll med familjen och än är den inte slut. Isac har somnat gott efter bad i stora badkaret. Men jag bävar lite inför natten som kommer. Två timmar höll han oss vakna natten till idag. Mellan halvtre och halvfem. Hoppas innerligt att det inte upprepar sig!

Annars har vi barnsäkrat köket idag. Stökat om i hyllorna och satt spärrar på en del av skåpen. Så sent som i morse hällde han ut matvete på golvet. Att öppna och stänga skåp, lådor, dörrar och grindar kan sysselsätta honom nästan hur länge som helst.

För tredje dagen på rad vaknar Isac 04:30 och är missnöjd. En trekvart tog det innan han somnade om. Körde envist med någon fem-minutersliknande metod. Eller ja, sista tjugo minutrarna var jag aldrig in då han bara gnällde till enstaka tillfällen. Det är inte så att han har sovit klart. För när han har gjort det vaknar han nöjd och ligger och pratar med sig själv tills vi kommer. Det verkar vara att somna om som är den svåra biten.

Det är inte så att han är rädd och ledsen, utan snarare mer arg och frustrerad för att han ska vara i sin säng. Att lägga honom i vår säng vid den tiden fungerar inte. Då börjar han leka. Och tar jag upp och vaggar honom i famnen så blir det vilda protester när han läggs ner i sängen igen. Så det här är nog den vägen vi får gå. Gå in, klappa om, visa att vi finns och gå ut. Det är vad som har fugnerat för oss tidigare och verkar också vara så nu.

Att jag är trött och har ont i huvudet är kanske inte någon större överraskning. Längtade i morse efter Isacs förmiddagsnap som alltid sker två timmar efter att vi har gått upp på morgonen. Men inte idag. Inte ett dugg intresserad! Egentligen är det lika bra. Vi har funderat på om det inte är dags att gå över på en vila mitt på dagen då eftermiddagsvilan ibland blir lite väl sen. Så idag får vi chansen att pröva det. Kanske kan vi få Isac i säng en halvtimme tidgare på kvällen då också. Det sägs att det kan hjälpa till om man får problem vid sånna här skarvar som vi tycks ha vid halvfem.

Jaja, nog om detta. Idag blir det multisport. Utmaningen vankas idag och jag hade gärna varit med! Men det har helt enkelt inte blivit av att jag tagit tag i det. Jag och Isac får agera ivrig publik i stället. Har några att heja på! Vi får också hjälpa pappa som är funtionär och hålla koll på simmande människar vid vår badplats i älven.

Efter lunch tog jag och Isac en cykeltur till Örsholmsbadet. Isac hade somnat på vägen dit och jag fick lite egentid i solen. Skönt, men saknade ganska snart Isacs sällskap! När han vaknade blev det bad och bus i vattnet och på stranden.

Min älskade underbare goding.

De två små tänderna kommer snart få sällskao av två däruppe. Känner nånting hårt där som är på gång. 

Väl hemma fortsatte eftermiddagen och kvällen i samma härliga anda. Moster A kom och sällskapade över middagen och Isac var på ett strålande humör. Efter ett bad och lite mys var det läggdags och hör och häpna: Lika besvärlig som läggningen var i lördags, lika enkel var läggningen i kväll. Jag la honom i sängen, gav honom en puss och gick ut. Ett litet gnäll precis när jag gick ut, men sen ingenting. Inte ett knyst! När jag kikade in efter tio minuter så satt han lugnt och pillade med någon leksak. När jag kikade in tio minuter senare hittade jag honom som bilderna nedan.

Kunde verkligen inte låta bli att fota lite med blixt och allt innan jag varsamt la honom till rätta. Det ser ut som att han somnade sittandes. Älsklingen.

För att fira den lyckade läggningen, eller ja, bara för att vi tyckte att vi förtjänade det så gjorde jag och moster lite marängsviss med daimglass, maränger och nyplockade hallon. Lyx.

Somrigt värre.      

I lördags hade vi trevligt besök av Andreas moster och hennes man. Ett dopp i älven och god mat blev det. Dock tog det oss samma kväll inte mindre än två timmar att få Isac att somna. Som jag skrev rätt så nyligt, läggningarna går inte särskilt enkelt just för tillfället. Så nu är vi där. Igen. De här faserna vi går igenom. Och då menar jag vi som i vi föräldrar. När det som tidgare har fungerat helt plötsligt inte gör det längre och rutinerna som tidigare suttit som ett smäck är som bortblåsta. Och så står vi här som frågetecken och prövar 20 olika metoder på en kväll. Typ. Men nu är det dags att bestämma oss för vilken väg vi vill gå och när vi ändå är i farten så passar vi på att justera matrutinerna och lägga till ett mål lagad mat på eftermiddagen. 

Vi är måna om att inte lägga till några yttre faktorer för att få Isac att somna. Inte behöva gå med vagnen, inte behöva en flaska ersättning, inte behöva vaggas i famnen eller dylikt. Det är lockande att ta till något av ovanstående när det krånglar, men som tur är så är både jag och Andreas fruktansvärt envisa, på gott och ont. Isac är också rätt så envis. Det visade han i lördags. Men så fort vi har hittat ett sätt som vi tycker känns rätt för vår familj så är vi konskventa. Men att hitta det "sättet" är inte alltid det lättaste.

Vad jag har insett nu är i alla fall att det inte är någon idé att lägga honom ner gång efter gång så fort han ställer sig. Det skapar bara en enorm frustration hos oss alla tre. Som jag känner nu så är nyckeln att lägga honom i sängen innan han är för trött. Mätt och nöjd och avslappnad. Låta honom leka i sängen och komma till ro på egen hand. Är vi kvar i rummet vill han bli upplockad och fokuserar på det och det kan då bli mer gnäll än om vi inte är hos honom. Det är också ett viktigt mål för oss att han ska kunna somna själv. Det har fungerat jättebra tidigare och det tror jag är en av förklaringarna till att han sedan länge har sovit hela nätterna igenom. När han vaknar till på natten så kan han somna om själv utan att vi behöver komma in och hjälpa honom.

Att komma till ro och somna är inte lätt när det finns så många intryck att smälta. Men det är rätt skönt när man väl har somnat.

Dit vill vi hitta tillbaka och det kommer vi att göra. Men vi kommer också att få det här problemet igen. Och igen. Det händer så mycket i Isacs liv och allt kommer att ändras tusen gånger om. Vi kommer att stå som frågetecken många gånger framöver och försöka hitta vårt sätt. Men det är ju också en av alla de fantastiska resor som ett barn innebär. Och sedan belöningen när det faktiskt fungerar och alla är nöjda.

Innan jag fick barn funderade jag såklart emellanåt på hur jag ska veta hur jag ska göra. Jag insåg dock tidigt hur instinktivt allting är. Hur naturligt det kommer. Hur vi känner vårt barn bäst. Det är häftigt. Riktigt häftigt.

Och genom att skriva detta inlägg känner jag mig genast lite klokare och lite säkrare på att vi är på rätt väg. Att få sätta ord på tankar och funderingar hjälper mig att se saker lite klarare. Skönt.

Ha en trevlig måndag! Här hemma räknar vi dagarna tills Andreas går på semester följt av föräldraledighet. Sista veckan nu!  

Nog hann klockan passera midnatt innan vi var i säng igår ändå och nog vaknade Isac ett par timmar senare och ville inte somna om. Efter en timmes försökande att få honom att somna om i hans säng, utan resultat, fick han ligga hos oss och där sov han gott ända till klockan åtta i morse. Det lär säkert bli fler sånna här nätter framöver. Han är i den åldern där det pratas om separationsfasen. När han inser att mamma och pappa kan försvinna. Det är tydligen inte alls ovanligt att de, någonstans mellan 7-9 månader, blir klängiga och mammiga/pappiga. Att börja vakna på natten och inte kunna somna om hör också till. Så som sagt, det här var nog inte sista natten.

Men trots natten känner jag mig ganska pigg och tillfreds. Kanske beror på att jag lyckades släpa ut mig själv ur huset och komma ut på en joggingrunda och sedan avsluta med styrka. Tog ett tag innan jag hade övertalat mig själv om att det faktiskt var det jag behövde. Efter träningspasset blev det, kanske inte helt oväntat, en dusch. Desto mer oväntat var däremot besöket jag fick i duschen. Vår son är totalt tokig i vatten och att kläderna var på och att vattnet kom ovanifrån var inget som bekom honom. Inte det minsta.

Så här blöt blir man efter att ha lekt i duschen... Men roligt var det!

Nu sover han middag och jag ska försöka passa på att röja lite här hemma. Jag har haft några dagar där energinivån har varit nere på minus och att städa mer än absolut nödvändligt har inte funnits på världskartan så nu när jag faktiskt känner att jag vill lägga lite energi på det så ska jag verligen passa på! :)

Får väl börja med att städa upp i Isacs favvohörna där man kan riva sönder alla tidningar och ta loss bakmaskinens lock och om man anstränger sig riktigt noga kan man faktiskt nå en sladd...

Någon har varit och lekt med tidningarna!  

Happ, så länge sov Isac middag... Hann inte ens skriva klart detta inlägg. Får hoppas att han kan roa sig själv på golvet ett tag så att jag kan städa litegrann i alla fall!

Hej så länge

Natten var lugn, vad gäller drömmar. Däremot vaknade lilleman igen. Den här gången var jag dock lite mer förberedd mentalt på att det kunder hända att hade därför lite mer is i magen. Jag gick in ganska direkt han började gråta, la honom till rätta (han hamnar alltid på tvären...) och klappade om honom. Han lugnade sig ganska snabbt men började gråta när jag lämnade honom. Fick upprepa samma procedur en gång till och efter att ha hållt en hand på hans mage ett par minuter och han började brottas med sin snuttis så lämnade jag honom. Lite gnäll och gny, men ingen gråt och han somnade ganska snart. Jag var nog lite snabb att lyfta upp honom förra gången vilket resulterade i att jag istället fick bära och bära och bära. Is i magen. Is i magen.

Nu sover han förmiddag och jag ska kika in på IKEA:s hemsidag och kika på lite förvaring. Det är tre rum, fyra med garaget som behöver en uppgradering vad gäller förvaring och jag har en ganska god idé om vad jag vill ha i de olika rummen. Och ja, Andreas är också med på idéerna. :) Däremot går det ju inte att investera i allt på en och samma gång, så ska kika lite vad de olika grejorna kostar och fundera ut vad som är mest akut.

Senare idag bär det av på babysim, har varit dåligt av den varan sista tiden. Sedan väntar en joggingtur med systeryster och Andreas och Isac på Skutberget.

Ha en riktigt härlig fredag mina vänner!

Haha, ja varför är det alltid så? Bara för att jag så sent som igår kväll skrev hur bortskämda vi är på nätterna så fick vi givetvis snällt kliva upp i natt för att trösta vår lille kille. Att lägga honom ner var ett big No-No. Oavsett om det var i hans säng, på det annars populära skötbordet eller i vår säng alldeles intill oss. Nej, det var bara till att bära. Traskade runt i hemmet med Isac i famnen i en trekvart och sjöng diverse visor. Bland annat Mors lille Olle dammades av och gick på repris ett antal gånger tills Isac äntligen började slappna av och kunde läggas i sin säng där han slutligen somnade efter ytterligare några vaggsånger.

Det blir ganska tungt att bära på en knodd en längre tid och jag övervägde att byta med A några gånger, men jag vet med mig att jag ändå inte skulle kunna somna så länge Isac var ledsen så jag kunde lika gott traska på. Annars måste jag säga att min hjärna har släppt efter lite och har inte antennen lika skarpt riktad mot Isac på nätterna. Hör och häpna, men det händer faktiskt att A vaknar före mig av Isacs joller på mornarna. Annat var det den första tiden. Det tydligaste exemplet är i Sälen vid nyår. Jag och Isac låg i en 120säng och A sov ovanför oss. Som vanligt vakande jag av Isacs minsta knyst, men när A på morgonen frågade om jag hade vaknat när han gick upp för att gå på toa var svaret nej. Han hade alltså gått ner för stegen till övervåningssängen, öppnat dörren till vårt rum, in på toan vägg i vägg, in i vårt rum igen, uppför stegen och lagt sig till rätta och DET var inget som jag vaknade av. Snacka om att hjärnan sållar effektivt!

Rikigt så här relaxed var han inte i natt...  

Ha en trevlig dag alla!

Vi har tänkt ett tag att vi ska låta Isac sova i ett eget rum och i morse bestämde jag mig för att idag är dagen D. Somliga kanske tycker det är tidigt, men för oss känns det rätt. Det tar oss inte särskilt mycket längre tid att gå till Isac om det skulle vara något. Och fungerar det inte, vilket jag har svårt att se varför det inte skulle göra, så är det bara att flytta tillbaka sängen. Det sägs vara lättare att göra sådana här förändringar nu än senare då de är mer "med".

Hur som helst så ställde jag in hans säng i hans rum där vi hade tänkt att den skulle stå, men blev inte riktigt nöjd. Efter lite tankearbete, ögonmått och mätningar så tog det inte lång tid innan jag var igång med att möblera om! :) Tömde hela bokhyllan, skruvade av bordet, skurade rent och flyttade runt. Som tur var så tog Isac en av sina längre sovstunder under förmiddagen. Tack goding!

Ser betydligt mindre stökigt ut på bilden än vad det egentligen var. :)

Pappa A nattar Isac som somnade gott i sitt nya rum. På väggen ovanför säng och skötbord ska det upp lite dekoration i form av wallstickers. Har spanat ut några på internet som jag och A fastnade för för ett bra tag sen. För er som är uppmärksamma så har vi äntligen fått upp rullgardinen med Monster! Även A var mycket nöjd med den nya möbleringen. Skönt! :)    

Efter mitt inlägg om hästabstinens så har jag redan fått tips från vänner och bekanta! Tusen tack! Och tro det eller ej, men redan imorgon ska jag få komma upp på hästryggen. Om jag längtar!? Massor!!