Nej, det var ju inte menat som ett självömkande inlägg igår. Även om det kanske lät så. Det är ju jag själv som har valt det här. Familj, jobb husbygge, bandy, med mera. Det är jag ytterst medveten om. Men ibland blir jag helt enkelt trött. Och ibland är det skönt att skriva av sig lite.

Och trött, det var väl bara förnamnet när jag joggade iväg till bandyträningen efter att ha lagat klart middagen utan att ha hunnit äta den. Först när jag hade sisådär tio meter kvar till omklädningsrummet började jag reflektera över varför jag hade bandystrumporna i handen. Jo, just det. För att jag hade tagit hem dem, skridskorna och hjälmen efter förra träningen för att åka skridskor med barnen. Så det var väl bara att kika in med huvudet och säga hej, jag blir visst sen idag, och sedan jogga hem och hämta skridskor och hjälm. Hade ju varit lite enklare om jag hade kommit ihåg det direkt... När jag väl var tillbaka i omklädningsrummet och skulle ta på mig övrig utrustning upptäckte jag att allt är helt genomblött. Knäskydd, benskydd, handskar och så vidare. Gissar att det var dumt att ställa korgen med grejorna under där vi har träningströjorna. Vatten (och svett?) från sisådär tio dyngsura träningströjor från onsdagens träning i spöregn hade landat i min utrustning. Nåja, vi skrattade gott i omklädningsrummet i alla fall och jag ställer numera korgen någon annan stans!

Och vet ni vad. Om jag somnar på fem minuter, hehe, så kanske jag kan skrapa ihop sju timmars sömn! Det ni. Det vore nåt. Nattinatti