Det här hade jag inte riktigt väntat mig. Att jag skulle gå längre med trean än både ettan och tvåan. Men det sägs ju att trean kan vara en liten luring så då stämmer väl det. Tre dagar över idag och inga tydliga tecken på att Kompis är på väg ut just nu direkt.

I väntans tider. Jodå, det är väl nu om någon gång som jag förstår det uttrycket. När jag tar den kalla duschen på kvällarna tittar jag på magen i spegeln och tänker att det kanske är sista gången jag ser den spegelbilden. Men jag lär allt få se den ikväll igen. Och vem vet hur många kvällar till!? Nåja, Kompis verkar ha det bra och bökar och har sig i magen så det står härliga till. Det är väl det viktigaste. 

Idag tog vi en sväng till Mariebergsskogen. En tur med tåget, lunch, lek, glass på Glasserian och lite tittande på djuren hann vi med idag. Skönt att komma ut och göra något även om det är lite kämpigt att ta sig fram just nu. I perioder ilar det i ljumskarna så att jag får stanna upp i var och varannat steg. Utöver det så är det sammandragningar och Kompisens bökande som gör det rätt så obekvämt emellanåt och halvjobbigt att både gå och stå. Så jag sitter väl mest och tittar på medan Andreas får hålla koll på våra två små tokar. 

Nyvaken Lovis som snart ställer sig bredvid Isac och kollar på de små kycklingarna.

Igår var det VM-final, om någon nu skulle ha missat det!? Då våra barn har vänt lite på dygnet så insåg vi det omöjliga i att få dem att sova innan avspark och ingen av oss hade lust att missa matchen. Lösning? Se nedan. 

Efter lite om och men och sällskap av oss på golvet så sov de tio minuter in i andra halvlek. Inte illa.  

Jahapp, så mycket mer än såhär blir det inte skrivet ikväll. 

Ha det gott!

Nähepp, ingen Kompis idag heller. Nåja, enligt logiken med hur de två andra har kommit så är det ju egentligen imorgon, lördag som gäller. Därefter betraktar jag Kompis som sen! Dröjer det mer än tre dagar över tiden så är hen jättesen. Går det ytterligare dagar utöver det så kommer jag nog tro att hen aldrig tänker komma ut. Fast det vet jag att Kompis vill. Men emellanåt måste jag dock påminna Kompis om att det inte är genom naveln som hen ska ta sig ut. Idag såg det ett par gånger liksom ut som att jag hade en potatis inkilad under huden precis bredvid naveln. Kompis måste liksom ha tryckt ut knytnäven så mycket det bara går. Men som sagt. Det är fel väg Kompis! Det är fel väg.

Nåja, den som väntar på nåt gott...
Nattinatti

Dagen före dopparedagen skulle man väl kunna säga nu. Får väl se om Kompis i magen håller med och bestämmer sig för att titta ut imorgon!? Finns dock inget som tyder på det just nu. Å andra sidan har mina andra förlossningar startat utan någon större förvarning så vi får väl se.

Värmen sliter, onekligen. Idag är mina fötter så tjocka att de knappt ryms i Andreas foppatofflor. Räddningen är bad och skugga under tallarna i mina föräldrars husvagn på Bomstad. Alternativt källaren här hemma. Det 27gradiga entréplanet lockar väl knappast fram mina trevligaste sidor och jag undrar hur Andreas står ut och hur många gånger om dagen han får bita sig i tungan för att inte hugga tillbaka. Värmen gör mig matt och att gå från idé till handling tar en mindre evighet. Pust.

Nåja, det finns hopp. På söndag vankas svalare väder, vilket välkomnas oavsett om Kompis då befinner sig i eller utanför magen.

Avslutar med en bild på våra godingar i vår nya bil sedan två veckor tillbaka. En Ford S-Max transporterar nu runt vår familj och vi är supernöjda! Förutom idag då. Punktering. Happ, trevligt. Det var ju tur att vi inte var på väg till förlossningen!

Nu är det dags för en kall dusch, ett gäng med halsbrännetabletter och sedan en god natts sömn i källaren. I hope. Alternativt lite värkar. Det skulle också vara okej.

Nattinatti

Har precis badat i älven. Det är väl det bästa jag har gjort på flera dagar. Hade nog kunna varit i hur länge som helst! Underbart skönt såhär i det varma sommarvädret.

Nu sitter jag i soffan i ett alldeles nystädat hus och njuter. Vi ägnade hela dagen igår och förmiddagen idag åt plock och städ inför en värdering av huset. Dels en värdering av huset som det ser ut idag och dels en värdering av huset så som det skulle bli ifall vi skulle bygga till. En del i att bearbeta våra olika alternativ. Köksluckor är skurade, allt är dammtorkat, golv är våttorkade, allt onödigt krafs är undanplockat. Denna höggravida morsa har till och med stått på knä och skrubbat fogarna i duschen. Men oj så skönt det är och så välbehövligt det var! Nu ska vi bara hålla det såhär också. Hehe.

Men nu blir det nog soffan resten av eftermiddagen och kvällen. Andreas och Isac tog bussen intill stan för att fixa ett par ärenden. Lovis leker nöjt med lego och jag kan sitta här och ta det lugnt. Köttfärssås har vi tagit fram ur frysen så middagen är så gott som klar. Vem vet, det kanske till och med kan finnas tid till att titta på film ikväll!?

Bild från förra måndagen då jag och barnen tog ännu en sväng till badhuset, åt mellis bestående av jordgubbsmilkshake och kärleksmums och de två syskonen som somnade bredvid varandra.

I lördags hängde vi på Bomstad. Mormor och morfar har investerat i en skrinda som var mycket populär bland barnbarnen.

Och så en bild på mig och Kompis från sen kväll i lördags. Vecka 39+1.

Och så gårdagens avslutning. Chokladfondant, glass, hemlagad kolasås och hallon från trädgården. Supergott, men idiotiskt att inta kvart över tio på kvällen när man är höggravid. Halsbränna i kombination med varmt, klibbigt väder gjorde nattens sömn rätt så kass. Får se om jag kanske flyttar ner till källaren i natt!

Oj, så blev det sådär alldeles tvärtyst här igen. Vi har hamnat i en hur-ska-vi-göra-med-boendet-period igen. Den här gången utlöstes den av att vi fick en offert på vår idé om att bygga på en våning på vårt hus samt efter att ha varit och tittat på lediga tomter att bygga nytt på. Båda alternativen är mycket pengar och inget man kastar sig in i hur som helst. Fördelar och nackdelar vägs mot varandra och vi pendlar fram och tillbaka och vinglar hit och dit. Det tar liksom upp all av min vakna tid och en hel del av mina drömmar på natten.

Vi landar nog såsmåningom. Det här med tomter kom lite impulsivt och är en fas vi behöver igenom. Se vad vi kan få för pengarna jämfört med att bygga på vårt hus.

Det är verkligen små, enkla projekt vi funderar på att kasta oss in i nu när vi snart har tre barn. Men en sak är säker, vi kommer att ta in mycket mer hjälp, oavsett vilket alternativ vi väljer, än vad vi gjorde vid förra renoveringen. Det är liksom inget att fundera på. 

Ja, tre barn. Det närmar sig. Åtta dagar kvar plus/minus x antal dagar... Idag var jag till ICA Maxi en sväng med barnen. Det var väl den bästa stunden på dagen att få gå runt i linne på mejeriavdelningen och bli lite svalkad för en stund. Gissar att jag är en av få som inte har klagat på den senaste tidens väder. :)

Nu ska jag ägna en stund åt att tömma minneskort och ladda batteriet till kameran. Vore lite snopet att åka in till BB med fulla minneskort och utan batteri! 

Avslutar med en bild på Lovis och morfar som njuter av ett poolbad.