Nu var det länge sedan senast. Igen. Men jag har liksom fullt upp med livet. Fortfarande är det mycket runt boendet som vi funderar över och jag sitter ofta med kollegieblocket i knät om kvällarna och ritar. Det mest aktuella just nu är egentligen en dröm jag har haft sedan många år tillbaka - en till våning på vårt hus. Knappast det lilla projektet. Och heller inget man beslutar över en dag. Därför tar det mycket tankeverksamhet. Det är en hel del som ska vägas in.

Och annars då? Jo, jag är nu en bra bit in i vecka 33. Det är full fart i magen, ofta. Kompis verkar vara en livlig liten bebis. Det är som sagt mycket praktiskt i huvudet just nu, vilket gör att Kompis får lite för lite uppmärksamhet. Men för en vecka sedan smet jag och Andreas iväg till Stockholm och såg Robbie Williams live- underbart! Vi stannade två nätter och hann för första(!) gången med att på riktigt diskutera namn. inte för att vi kom någonstans direkt, men ändå. Ska nog börja plocka fram lite bebiskläder också för att på något vis börja förstå vad som väntar.

Ja, det här är alltså jag i V 32 +5. Jag och Magen som tydligen alla får ha en åsikt om, oavsett om jag ber om den eller inte. Sedan en dryg månad tillbaka har jag fått höra kommentarer som att jag ser kläckfärdigut, redo, ser ut att kunna föda om bara några dagar och så vidare. När jag sedan berättar att det är först i juli som jag är beräknad blir följdkommentaren allt som oftast - det kanske är två!? Okej, tack, jag hajar. Jag är stor. Jag ser alldeles höggravid ut och har så gjort sedan vecka 27 ungefär. Gör väl bäst i att tillägga att jag faktiskt ser mindre ut på bilden än vad jag egentligen är. Runt 13 kg upp än så länge. Vilket faktiskt bara är knappt hälften av vad jag gick upp totalt med Isac. Men jag har sju veckor kvar, så vi får väl se vart jag landar den här gången.

Misstolka mig inte, jag älskar min mage och framför allt Kompis som ligger där i. Men det är lite tröttsamt att alla tar sig friheten att kommentera hur jag ser ut. Bara för att jag är gravid. Jag har börjat bäva inför frågan "När är det dags?" när jag träffar folk. Den är liksom obligatorisk på något vis och en öppning till att kommentera huruvida jag ser ut att vara mer eller mindre gravid än så. Idag fick jag till och med råd om vilka kläder som var fina på mig nu när jag var gravid- klänningar som faller fint över magen, absolut inget som sitter tight över magen. Så klänningar skulle jag köpa, i många färger. Okej, tack för tipset! Eller inte.

Nu ska jag ta en iskall dusch innan jag hoppar i säng och laddar för sista arbetsdagen den här veckan. Sedan är det bara fyra veckor kvar att jobba innan en låååååång ledighet väntar.

Nattinatti