Sitter på Arlanda och har väl en dryg timme att spendera innan det bär av hemåt efter en heldag i Uppsala med projekteringsmöte. 04:40 stod klockan på imorse och det känns. Under den här graviditeten har jag liksom inga som helst reservlager att plocka av. Mitt humör följer väldigt tydligt hur jag tar hand om mig själv med sömn, mat och aktiviteter. Jag är väl lite dålig på att prioritera mig själv emellanåt. Igår var jag dock på väg i säng klockan nio, men kom då på att jag hade glömt att skriva ut flygbiljetten! Bra där. Så det var bara att kasta sig iväg till mina föräldrar och fixa med det, vilket såklart krånglade. Det roliga är att jag i fredags, när jag gick hem från jobbet sa till mina kollegor att det känns för bra. Jag hann liksom med allt och blev klar till dess att jag skulle iväg och hämta barnen. Det brukar inte hända. "Jag måste ha missat nånting" sa jag. Jodå, nog hade jag rätt i det. Men jag får väl vara glad över att polletten ramlade ner tillslut, om än i senaste laget.

Det var riktigt vackert imorse när vi passerade molntäcket på väg upp i luften samtidigt som solen letade sig fram. "Det sägs att ovan molnen är himlen alltid blå" nynnade jag länge för mig själv. Nog är det väl så ändå.

Vi har för övrigt haft en febrig tjej hos oss i helgen. Tycker ändå att det var bra gjort att hålla ut tre veckor på förskolan innan första sjukdomen kom. Inte ofta hon vill ligga och mysa på oss annars. <3 Idag har hon dock enligt rapporter hemifrån varit pigg och feberfri så det verkar inte bli någon utdragen historia. Skönt.

Tack och hej och ha en bra vecka!