Har lagt mig i sängen med Lovis vid min sida i vanlig ordning. Mitt älskade lilla plåster. Det är charmigt på sitt vis, men påfrestande då det är nästintill omöjligt och få något gjort när hon är vaken. Och idag har det inte varit några längre sovstunder. Så fort jag lägger henne ifrån mig åker surläppen fram och strax därefter kommer gråten. Men väl i min fram ler hon och gurglar mot omgivningen.

Men bara en sån sak som att byta blöja på Isac blir lite av ett stressmoment när hon ligger och skriker bredvid. Detta resulterade i att jag blev jättearg på Isac för att han vägrade ligga stilla på rygg. En brottningsmatch utan vinnare. Bara en ledsen mamma och en ledsen Isac. Varför han inte ville ligga stilla? För att han var mitt inne i att flytta sina fjorton djur (ett i taget) mellan två olika rum? Varför inte vänta? För att han redan hade flyttat alla fjorton djur från ett rum till ett annat. Ett i taget.

Med Isac fungerar det bäst att säga till honom att avsluta och sedan vänta. Det kan ta alltifrån tre sekunder till x antal minuter. Åka sista gången i rutschkanan till exempel. Oftast förhalar han det lite och åker "allra sista", "en till" och "sista gången" innan han glatt och frivilligt följer med hem. Likadant med Ipaden. Ibland kan det behövas några påminnelser, men tillslut stänger han av den. Frivilligt.

Om vi då avbryter? Inte låter honom åka tredje sista gången i rutschkanan, stänger av plattan innan han är redo eller som i det här fallet, försöker byta en bajsblöja medan han är mitt uppe i flytten av sina djur. Ja, då är det tårar, ilska, panik och protester. Som idag. Även om fighten idag kanske var både dum och onödig från min sida så kommer det definitivt att komma fler. situationer där han inte kan göra på sitt sätt. Det kommer att bli en utmaning och jag måste lära mig att hantera de situationerna bättre. Helt klart.

Nåja, imorgon är en ny dag och då tar vi nya tag. Ska somna med bilden av Isac som kom springandes och gav mig en jättekram när jag hämtade honom på förskolan idag. Sånna stunder väger med råge upp de jobbiga stunderna.

Nattinatti

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  I Skutbergets milspår i becksvart mörker trevade vi fram tillsammans. Hand i hand. Och från och med då var det du och jag. Tio år senare händer det fortfarande att vi famlar i blindo, men vi gör det alltid tillsammans.   Tre månader efter vå...

Efter att ha gått in på min blogg här efter några månaders dvala inser jag att ni måste sitta där ute alldeles pirriga och fulla av förväntan över hur det egentligen gick med vår gräsmatta!? Jag ska inte låta er vänta längre.   Grä...

För dryga veckan sen fyllde Isac sju år. Det är svårt att inte dra till med klyschan om hur fort tiden går! SJU år!Han är tydligen stor nu och använder sig av uttryck som typ, liksom, asbra och coolt. Men den mjuka, omtänksamma killen finns kvar där ...

    Idag har vi haft en lycklig tjej som strålat ikapp med solen. Hon var så glad över att det var hennes födelsedag. Vi har firat med sång, frukost på sängen, strandhäng och glasstårta.   Molly är vår lilla pratkvarn. Hon är väldigt ve...

Det går framåt i trädgården och trädäck och gräsmatta känns inte alltför långt borta. Om jag får drömma lite, vilket jag gärna gör, så har vi både trädäck och gräsmatta inom två veckor. Men så vet jag också att saker sällan går som planerat. Som vi l...