Sen när blev jag flygrädd? Jag var nojjig på vägen hit och är än värre nu när jag ska flyga hem om ett dygn. På något vis känns det värre när jag är utan Andreas. När hela familjen liksom inte är samlad. Får tänka mig tillbaka till Asien där det kändes betydligt tryggare att flyga än att åka på vägarna.

Jaja, reser jag ensam med två barn så har jag knappast så mycket tid över till att oroa mig. Minstingen kräver full uppmärksamhet. Hon är inte lättroad just nu den lilla damen. Att bli buren eller hänga vid bröstet är vad som gäller. Hoppas det sistnämnda duger under flygningen imorgon.

Annars känns hemresan som "a piece of cake" jämfört med resan ner. En dryg mil till flygplatsen. Hjälp ända fram till säkerhetskontrollen och sedan upphämtad av vår älskade och saknade sambo/pappa på flygplatsen i Norge (Rygge Moss). Det blir skillnad, även om hitresan flöt på oväntat smidigt, alla turer till trots.

Nej, nu ska jag sova. Imorgon är det mestadels packning som gäller. Nattinatti

 

Systeryster

4 april 2013 06:13

Det kommer gå så bra och ni är så efterlängtade här hemma!
Btw så har Lovis precis påbörjat ett nytt utvecklingssprång (enligt min app ;)). Mycket troligt anledninen till uppmärksamhtsbehovet :)
Vi har en gnällig och klängig tjej här också. Jag tog en titt på appen och jajjemen! precis påbörjat nytt utvecklingssprång :)
Flyg försiktigt! Kram

Malin

4 april 2013 16:48

Haha, den appen är inte dålig! Hur länge håller det här språnget på då? Vi längtar efter er också. Snart syns vi. Tack för pepp!
Kramar

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  I Skutbergets milspår i becksvart mörker trevade vi fram tillsammans. Hand i hand. Och från och med då var det du och jag. Tio år senare händer det fortfarande att vi famlar i blindo, men vi gör det alltid tillsammans.   Tre månader efter vå...

Efter att ha gått in på min blogg här efter några månaders dvala inser jag att ni måste sitta där ute alldeles pirriga och fulla av förväntan över hur det egentligen gick med vår gräsmatta!? Jag ska inte låta er vänta längre.   Grä...

För dryga veckan sen fyllde Isac sju år. Det är svårt att inte dra till med klyschan om hur fort tiden går! SJU år!Han är tydligen stor nu och använder sig av uttryck som typ, liksom, asbra och coolt. Men den mjuka, omtänksamma killen finns kvar där ...

    Idag har vi haft en lycklig tjej som strålat ikapp med solen. Hon var så glad över att det var hennes födelsedag. Vi har firat med sång, frukost på sängen, strandhäng och glasstårta.   Molly är vår lilla pratkvarn. Hon är väldigt ve...

Det går framåt i trädgården och trädäck och gräsmatta känns inte alltför långt borta. Om jag får drömma lite, vilket jag gärna gör, så har vi både trädäck och gräsmatta inom två veckor. Men så vet jag också att saker sällan går som planerat. Som vi l...