Idag har varit en ganska grå dag, både väder- och humörsmässigt. Kanske hänger ihop? Men jag ska försöka komma i säng lite tidigare ikväll. Klockan har haft en tendens att rinna iväg på kvällarna senaste tiden och det är inte något som vår lille grabb tar hänsyn till! :)

Dagens lite komiska inslag var upphittandet av inte mindre än två bilnycklar i varsin ficka. En av våra bilnycklar har varit borta ett flertal månader och vi har lite sporadiskt letat i diverse jackor och väskor utan resultat. Så länge inte Andreas har tagit med sig den andra bilnyckeln till jobbet när jag ska ha bilen så har det gått bra med en. Det är svårt att veta vart man ska börja leta när man inte vet när man tappade bort den. Och för ett par veckor sedan lyckades min käre far låsa in nyckeln i bagageluckan till deras bil och kunde inte hitta reservnyckeln. Även den hade saknats en längre tid. Men så idag av alla dagar drar Andreas på sig arbetsjackan och sticker handen ner i fickan och ser man på, vad ligger där? Likadant tog pappa ett par timmar senare på sig sin regnjacka och ser man på!? Lite halvroligt ändå.

Annars har A, pappa och lillebror kört några vändor till tippen med det som revs i helgen och hackat loss klinker från altanen vilket Isac, som tillsynes på bilden nedan, tyckte var spännande. Tydligen försökte han även härma ljudet från bilningsmaskinen. Byggarbetare nästa?

Isac spanar in pappa. 

Nej, nu ska vi väl återuppta diskussionen om vad vi ska ha för glas. Lutar åt någon form av enkelglas eller energiglas. Om nu inte någon av er har någon väldigt bra anledning till varför vi i stället skulle välja isolerglas? Visst, man kan använda uterummet lite tidigare och lite längre, men är det värt att gå upp i pris för det? Det ska även bli mindre dimma och frost. Vad vet jag. Vi pendlar just nu fram och tillbaka i åsikterna.  Bättre att köpa en varm tröja och några mysiga filtar kanske? Åh, tänk om det inte fanns så mycket att välja mellan!! :)

Nattinatti

Ja, i dagens måltid från Lina´s matkasse ingick oliver. Sist jag prövade att äta oliver var bra många år sedan när jag halvt om halvt blev i lurad att äta i tron om att de var jättegoda. Vilket jag verkligen inte tyckte. Sen dess har jag helt ärligt inte vågat pröva. Till idag. Det var med viss bävan och stor tvekan som jag lät en oliver följa med gaffeln och in i munnen. Men jag kan med stolthet säga att jag faktiskt fick i mig tre(!) oliver. Duktiga jag. Och hur smakade det då? Låter kanske märkligt, men det smakade häst, stall. Eller på nåt sätt den doften som jag förknippar med det. En doft som jag tycker om, fast kanske inte lika mycket som smak. Kan inte säga att de inte var goda, men det var en ny smak som jag nog får vänja mig vid lite i taget.

Annars har sena eftermiddagen spenderats i skogen vid Tyrstugan på ett Cross-pass a la Soto! Var ett antal år sedan jag spelade i Sunnanå och hade försäsongsträning med honom. Nu var detta ett pass i Friskis- och svettisregi och lite snällare än de pass som vi hade ute på Skutberget. Men härligt att komma ut i skogen och få köra igenom kroppen!

I morse var snickaren här och mätte ut vart vi sak gräva. För en gångs skull var det jag som fick agera projektledare då A inte kunde vara hemma. Brukar tycka det är lite halvläskigt att "ha ansvar" och min käre A brukar oftast ha en lång lista med saker att ta upp med hantvekarna. Men den här gången hade jag minst lika bra koll som A och kände mig inte ett dugg osäker att ha ansvaret och förklara ritningar och svara på frågor. Det var bara kul. Mått och design har jag koll på. Sen hur det ska utföras är kanske inte min starkaste sida. Jag vet hur jag vill ha det och sen brukar A få säga vad som är helt omöjligt och vad som faktiskt skulle kunna gå både utförandemässigt och ekonomiskt. Jag bara fantiserar, ritar och drömmer! :)

Nej, nu ska jag ägna min son lite uppmärksamhet. Han är för tillfället på upptäcksfärd runt köksön. Det är en riktigt rolig tid just nu och vi märker hur han blir mer och mer Isac för varje dag med egen vilja och egna idéer. Vår underbara goding.

Så var det dags för lite bilder från gårdagen. Vi har även jobbat på bra idag men det mest drastiska hände igår.

Före

Före

Plasttaket är löst. Nu ska det bara av.

Så där ja.

Fram med vinkelslipen.  

Och bort med takstommen.

Som vägde ett antal kilon.

T försöker bila sönder trappan.  

Jag bilar och B kör med släggan. Ett bra team måste jag säga! :)

Bila, bila, bila!

Avskalat!

Grabbarna pustar ut efter dagens arbete.

Isac ger lite feedback.

Mamma och Isac

Körsbärsträdet i full blom.

Gungeligung.

Isac och B diskuterar hur arbetet fortskrider.     

Idag har vi även haft lite rollbyte. Andreas gick på promenad med Isac och Daisan och jag var kvar hemma och bilade. Skönt att skaka om lite i könsrollerna ibland! :) I morgon kommer snickaren och markerar ut vart vi ska gräva för plintarna som ska gjutas och för ca en halvtimme sedan så kom jag och A på att vi kanske borde fasa av hörnet även på andra sidan så nu är det bara till att rita och ta ett beslut för i morgon bitti ska det va bestämt. Med andra ord så blir det inget mera skrivet här idag!

Så tack och hej

Syrran har bett om rättelse vad gäller två punkter på förra inlägget och jag förstår henne. Givetvis hennes fästman T och inte fästmö, det är ju systeryster som är fästmö! :) Ibland skriver jag snabbare än vad jag tänker.

Sedan vill hon gärna att ni ska veta att vi badade efter vår löptur på Skutberget. Det var A:s intitiativ den här gången och jag var inte sen att haka på och stackars syrran hade väl direkt inget val. Men hon hoppade i och doppade sig! Så duktig så!

Gårdagens rivning gick jättebra och bilder kommer senare i eftermiddag. Nu är det fullt upp med annat!

Hej så länge  

Klockan har precis passerat halvtio och jag har redan hunnit med att baka och handla. Som sagt, man får mer ut av dagarna när de startar tidigt!

Inväntar nu moster A som ska leka med Isac och hennes fästmö T som ska hjälpa oss att riva och såklart även B som alltid ställer upp när det ska jobbas här hemma.

Bild tagen för några veckor sedan. Ser hyfsat tråkigt ut. Roligare lär det inte se ut efter idag, men man måste ju börja någonstans! :)

Gårdagens babysim var som vanligt uppsattat av Isac som plaskade och sprattlade och pratade. Förra gången vi var där påstod instruktören att det inte kunde vara länge kvar till att han kryper, vilket hon baserade på hur han använde benen i vattnet. Likadant igår sa instruktören (inte samma) något i stil med att han måste fara runt på golvet en del hemma också med tanke på hur han sprattlade i vattnet. Intressant i och med att båda tog upp det självmant. Får väl se om de har rätt! Far fram det gör han, mer och mer. Än så länge krälandes och dragandes även om benen blir mer och mer involverade. Får väl se när han kan få upp magen och använda knäna! :)

Nej, nu får det nog bli ett litet mellanmål innan arbetskraften dyker upp sen kör vi!!

Ha en härlig lördag!  

Det här med att vara småbarnsförälder har sin charm på många sätt. Detta må låta konstigt men jag uppskattar faktiskt de tidiga mornarna. Ja, älskade A, nu blir du förvånad när du läser detta för jag skulle kunna tro att du inte tycker att det stämmer med verkligheten. :) Och nej, jag tycker inte om att vakna halvsex. Inte halvsju heller egentligen. Inte ett dugg. Men när jag väl har kommit upp och fått vakna lite så är det inte så tokigt. Dagarna blir så mycket längre, särskilt på helgerna när vi kan umgås hela familjen. Då är det värt det. Absolut.

Isac sover förmiddag (och då är klockan 08.15 när jag skriver det) och jag ska fortsätta med de sista jag gjorde igår innan jag somnade. Plöja igenom bilder med uterum för att suga in så mycket detaljer jag bara kan. Om det är någon av er läsare som bor på Råtorp som har sett en konstig tjej med barnvagn långsamt vandra förbi med stirrande blick, kanske smugit upp mobilen och tagit kort, så behöver ni inte vara oroliga. Det är bara jag och Isac. Vi vill er inget ont. Vi är bara ute på inspirationsrundor som så många gånger förr. Vet inte hur många promenader jag har tagit tillsammans med A för att få idéer. Allt från fönster och dörrar till trädgård och sten och allt däremellan.

Gubbhatten på.

Idag väntar babysim och löpning på Skutberget och i morgon är det Projekt Rivning som väntar. Och riva, det kan vi! 

Ja, flera sådana faktiskt. Besöket på bvc gick strålande och han ökar fint i både längd och vikt. Prickar normalkurvan ganska precis och följer den numera. Skönt. 8555 gram och 69,5 cm lång.

Den andra nyheten var att vi redan har fått bygglovet beviljat. I och med att reglerna gjordes om och det nu är dyrare att söka bygglov gjorde att många, däribland vi, ansökte om bygglov innan maj då den nya regeln trädde i kraft. Vi var därför rädda för att väntan skulle bli lång. Men som jag sa till Andreas - De måste ju börja med någon. Och denna någon var för en gångs skull oss! Gött.