Idag har jag inte hunnit ta tag i tvätthögarna, jag har inte hunnit städa nåt, inte plockat ur diskmaskinen. Jag har inte ens hunnit göra nåt åt mitt hår som står åt alla håll. Min vita t-shirt är smutsig, byxorna har rester av mjölk som inte ville stanna kvar i Isacs mage. Jag är trött, Isac har ont i magen. Idag är en sån dag som man är livrädd för att någon ska knacka på dörren och komma på oväntat besök. Den enda lugna stunden idag har varit när vi tog en promenad i solskenet, med håret dolt under en mössa. Men så spricker Isac upp i ett stort leende, jollrar och gurglar. Då är allt underbart. Fantastiskt och underbart.

Mamma älskar dig!